PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar pÄ att pedagogernas upplevelse av metoden Àr genomgÄende positiv men med en viss tveksamhet kring anvÀndandet av belöningssystem..

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Bakgrund: Sjuksköterskor innehar ett arbete som innebÀr omvÄrdnad och omhÀndertagande av patienter i sjukvÄrdssammanhang. I realiteten innebÀr detta Àven att sjuksköterskor mÄste vara förberedda om vissa patienter upplever obehag, Ängest och rÀdsla inför provtagning och injektioner genom nÄlstickning. Vissa patienter kan till och med uppleva reella fobikÀnslor inför en sÄdan situation. I dessa situationer Àr det bra om olika tekniker och metoder finns att tillgripa för att avhjÀlpa patientens rÀdsla i den mÄn det Àr möjligt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vanlig rÀdslan för nÄlar Àr bland patienter samt att utreda hur och pÄ vilket sÀtt en sjuksköterska kan bete sig och interagera med patienter för att avhjÀlpa denna rÀdsla.

Barn med koncentrationssvÄrigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag dÀr de mÄste anpassa sig till verksamheten. FörskollÀrare förstÄr inte problematiken och barnet fÄr dÀrför inte sina behov tillfredsstÀllda. Forskning visar att dessa barn inte kan rÄ för att saker hÀnder kring dem och att de stÀndigt behöver vuxenstöd för att fÄ sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning dÀr Ätta verksamma förskollÀrare har svarat pÄ frÄgor med fokus pÄ olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter och hur miljön pÄverkar dem.

Denna fenomenografiska studie Àr tredelad och speglar sju lÀrares uppfattningar om lek, lÀrande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden Àr kvalitativ, och syftet Àr att visa hur lÀrare uppfattar kopplingar mellan lek - lÀrande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lÀrande i vÀxelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lÀrare pekar pÄ en naturlig och sjÀlvklar koppling mellan lek och lÀrande i sina sprÄkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte Àr lika tydlig vid en jÀmförelse.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbÀttra förutsÀttningarna för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ge en bild av de förutsÀttningar som finns i skolan för att frÀmja elevers lÀs- och skrivutveckling. Vi ville Àven gestalta innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet visade i att de generella omrÄdena angÄende arbete med lÀs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lÀrande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. NÀr pedagogerna karaktÀriserade lÀs- och skrivsvÄrigheter talade de om störande och bristfÀllig miljö, dÄliga och okunniga lÀrare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna föresprÄkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

I detta arbete undersöks hur man konstruerar en sökfunktion och hur sökresultatvisningen görs pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Sökfunktionen Ă€r oftast en central del pĂ„ en webbsida idag och fyller en viktig roll för om en webbsida skall bli framgĂ„ngsrik eller inte. Om informationen inte gĂ„r att hitta pĂ„ ett enkelt sĂ€tt kan webbsidan tappa sina anvĂ€ndare ganska snabbt. Även presentationen av sökresultaten kan vara en vital del dĂ€r logik, design och layout Ă€r viktiga aspekter som inte fĂ„r förbises. Det finns sĂ„ledes en hel del faktorer att ta hĂ€nsyn till som webbutvecklare.Rapporten gĂ„r igenom nĂ„gra utvalda best-practice metoder frĂ„n omrĂ„den som layout, sökfĂ€lt, sökresultat och paginering med syftet att identifiera viktiga och anvĂ€ndbara metoder.

Den tekniska miljön pÄ en röntgenavdelning kan orsaka oro och Ängest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hÄrda sÀngen/britsen, trÄnga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och Äsynen av nÄlar för kontrastinjektion kan upplevas som skrÀmmande. Det krÀvs kunskap om barns egenskaper, omvÄrdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser pÄ en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som anvÀnds i en röntgenundersökning. TvÄ frÄgestÀllningar anvÀndes för att nÄ detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjÀlper till att lyckas med undersökning av barn pÄ röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjÀlp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att fÄ svar pÄ hur förskollÀrare och barn ser pÄ musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhÄllningssÀtt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt arbetet med musik och kÀnslor kan kombineras. För att fÄ svar pÄ detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla pÄ samma förskola och avdelning. Jag har Àven genomfört en textanalys av materialet KÀnsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att mÄnga av barnen tyckte musik var vÀldigt roligt, de sjöng och lyssnade pÄ musik ofta, dock inte pÄ förskolan. En pedagog sÄg sig som musikalisk och tvÄ sÄg sig som mindre musikaliska.

Förslag pÄ nytt operahus i Stockholm.