Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

Den hÀr rapporten tÀcker ett examensarbete som gick ut pÄ att kartlÀgga och utvÀrdera anvÀndarfilosofin i ROS som utvecklas av Sandvik Systems Development. ROS, RÄvaruOptimeringsSystem, anvÀnds som stöd till produktionen pÄ Sandvik AB:s stÄlverk. Det primÀra mÄlet som sattes upp för arbetet var att visa om det gÄr att skapa en koppling mellan ROS och Sandviks Active Directory för att pÄ sÄ sÀtt slippa skilda lösenord mellan systemen. Rapporten följer arbetet frÄn att ta fram modeller av nya metoder för anvÀndarhantering till implementering av nÄgra prototyper i en testmiljö. Rapporten tar Àven upp vilka nya metoder och tekniker som mÄste skapas för att en fullstÀndig implementation av systemlösningen ska kunna göras..

Kronisk sjukdom berör mÄnga mÀnniskor och livsstilsförÀndringar i samband med sjukdomsbilder Àr viktiga ur bÄde individ- och samhÀllsperspektiv. Litteraturstudie anvÀndes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförÀndringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. BegrÀnsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjÀrtsjukdom och diabetes typ 2.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i Ärskurs fyra och sex anvÀnder sig av, vilka framsteg eleverna gör frÄn Ärskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de bÄda Ärskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder Àr elev- och lÀrarintervju, grupptest och lÀromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar pÄ att eleverna anvÀnder sig av flera olika strategier nÀr de rÀknar subtraktion. Strategierna Àr effektiva i varierande grad.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.

Barn som drabbats av övervikt, har stadigt ökat i hela vÀrlden. Det har utvecklats till ett globalt hÀlsoproblem. Orsaken till den ohÀlsosamma viktuppgÄngen hos barn beror pÄ mÄnga faktorer, sÄ som arv, fettrik och energitÀt mat, ökat tv-utbud, datorns allt större plats i hemmet samt minskad fysisk aktivitet. Syftet med studien Àr att beskriva metoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att stödja överviktiga barn till att Àndra livsstil. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr sju artiklar valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier.

Kanban Àr en agil metod som hÀrstammar frÄn den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar pÄ att fÄ ett flöde med sÄ kort ledtid som möjligt. Det ska vara lÀtt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan nÄgot nytt arbete pÄbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lÀtt att anvÀnda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ om Kanban-metoden verkligen Àr en bra metod att anvÀnda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk. I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd.Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar sprÄkstörning och betonar faktorer som frÀmjar ett fungerande arbetsÀtt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krÀvs för att bli antagen till en sprÄkskola. I studien framkommer Àven att pedagogerna sÀger sig tillrÀttalÀgga bÄde miljö och sina metoder för att det sprÄkstörda barnet ska fÄ den hjÀlp som den Àr i behov av.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk.I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts.

Detta examensarbete Ă€r en undersökning om hur det kan se ut dĂ„ vi tar oss olika sökvĂ€gar pĂ„ internet.     Hur kan man synliggöra det vi gör dĂ„ vi söker pĂ„ nĂ€tet?  För att undersöka detta har jag lĂ„tit gymnasieelever, studiekamrater och vĂ€nner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjĂ€lp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.Syftet med undersökningen Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för hur man pĂ„ olika sĂ€tt kan anvĂ€nda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan anvĂ€nder.Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker dĂ„ vi söker och delar information pĂ„ internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstĂ„ andras. En förstĂ„else som ocksĂ„ gör det möjligt att förhĂ„lla sig till vĂ„r tids visuella kulturer.Tolkning och resultat har prövats med hjĂ€lp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött pĂ„ under min egen lĂ€rarutbildning samt situationer som jag sjĂ€lv upplevt pĂ„ den gymnasieskola dĂ€r jag arbetar har legat till grund för undersökningen.Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fĂ„tt skapa det visuella abstraktet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Studiens syfte Àr att studera hur USA skildras genom bilder i svenska lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god lÀsbarhet. Vi avgrÀnsar oss till att studera lÀroböcker, följaktligen innefattas inte andra lÀromedel av studien. Vidare Àr det inte texter i allmÀnhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.Kritisk granskning och reflektion Àr viktiga fÀrdigheter som eleverna mÄste trÀnas i för att kunna skapa en sÄ tydlig uppfattning av sin omvÀrld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahÄlla pedagogiska lÀroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism pÄverkar hur eleverna uppfattar sin omvÀrld.Problematiken ligger i att bilderna i lÀroböckerna upptar allt större plats pÄ textutrymmets bekostnad. Det Àr dÀrför av intresse att studera hur olika lÀnder och fenomen skildras bildmÀssigt i lÀroböckerna.

Skiftbytesrapportering Àr en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det existerar ett antal metoder för rapportering och gemensamt för dessa Àr att de syftar till att överföra patientinformation mellan olika arbetsskift. Den information som kommuniceras genom skiftbytesrapporten ska ligga till grund för planering av den fortsatta omvÄrdnaden av patienten och Àr av stor betydelse för patientsÀkerheten. Föreliggande studie syftar till att beskriva de olika rapporteringsmetoder som anvÀnds pÄ vÄrdavdelningarna vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) i Malmö, samt vilka olika för- och nackdelar som sjuksköterskorna upplever med olika metoder. Studien genomfördes i tvÄ steg.