Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskild elevs förutsÀttningar. VÄr stora utmaning Àr att hitta olika inlÀrningsstrategier som utgÄr frÄn varje elevs starka sida och bygger vidare dÀrifrÄn. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger/speciallÀrare ser nÄgot samband mellan specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald. Vi vill Àven ta reda pÄ om de anvÀnder sig av sprÄklig mÄngfald i sin undervisning. I vÄr teoridel tar vi upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskola och sÀrskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald Àr.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad som publicerats angÄende vilka metoder sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer. Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i vÀrlden. Dominerande Àr att smittan sprids frÄn patient till patient genom vÄrdpersonalens hÀnder eller förorenade handskar. I enlighet med gÀllande riktlinjer Àr sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta. Metod: Litteraturstudie med artiklar frÄn primÀrkÀllor. Dessa granskades med Willmans granskningsmall. Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Forskning visar att svenska barns lÀsförmÄga sjunkit ordentligt i internationella jÀmförelser. Vilken roll kan samverkan mellan lÀraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant frÄga som Àr vÀldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vÄr studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek Àr en nödvÀndighet för elevernas lÀsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lÀrare i svenska som undervisar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar behandlar hur lÀraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie Àr baserad pÄ 8 intervjuer som gjorts med lÀrare i svenska i tvÄ grundskolor dÀr vi haft det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som vÄr teoretiska utgÄngspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lÀrarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och lÀslust, att det saknas tillgÄng till datorer och internetsökning pÄ skolbiblioteken samt lÀrarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Syftet med studien var att faststÀlla hur man presenterar en pedagogisk text pÄ webben sÄ att den blir tillgÀnglig, lÀsbar och anvÀndbar för mÄlgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och dÀrpÄ följande litteraturstudier. Speciellt vÀrdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för sÄvÀl litteratur inom omrÄdet som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mÀta graden av tillgÀnglighet, lÀsbarhet och anvÀndbarhet utvÀrderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nÀmnas. DÀrefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkÀter, intervjuer och litteraturstudier.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Syftet har varit att försöka utmana det pedagogiska dramat i förskolan, synliggöra nya relationer och möten mellan barn och materialiteter..

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan arbetar med lÀsinlÀrningvad gÀller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medlÀsinlÀrningsmetoder, lÀromedel, individanpassning, pedagogiska hjÀlpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstÄr.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lÀrande och utveckling. I studien anvÀnds kvalitativundersökningsmetod dÀr materialet samlades in med hjÀlp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att lÀsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhÀllet. Elevernas lÀsning sÄgs som en mycket viktig förmÄga attutveckla och som krÀver erfarenhet och kunskap.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.