I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Uppsatsen granskar Ätta pedagogiska modeller för att hjÀlpa lÀraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger frÀmst pÄ vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs Àven en jÀmförelse mellan modellerna för att se om det skett nÄgon förÀndring i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar pÄ följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har nÄgon utveckling skett i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbÀttrades med hjÀlp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gÀllande rÀttstavning i Àmnet svenska. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?TrÀdet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vÄrt arbete 56st elever i grundskolans Är 4 fördelade pÄ tvÄ skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestÄende av observationer dÀr vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkÀtundersökning.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur sÄnglÀrare pÄ gymnasiet talar med elever om instudering och att fÄ en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att anvÀnda sig av nÀr de ska lÀra sig en ny sÄng, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sÄnglÀrarna. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de intervjuade sÄnglÀrarna förhÄller sig till lÀroplanen Lgy11 nÀr det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem sÄnglÀrare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sÄnglÀrare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrÄn olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som anvÀnds Àr texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mÄn notbild.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den hÀr studien visar att skolbyggnadens och skolgÄrdens utformning och dess innehÄll har betydelse för elevens kunskapsinhÀmtning, vÀlbefinnande, leklust och koncentrationsförmÄga. I skolans vÀrld finns det mÄnga elever som har speciella behov i form av svÄrigheter att bibehÄlla sin koncentrations- och uppfattningsförmÄga. MÄnga av de hÀr eleverna har dessutom lÀsoch skrivsvÄrigheter. Studien har fokuserat pÄ platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill sÀga studera om miljön i det pedagogiska rummet pÄverkar elevens koncentrationsförmÄga och om miljön i sin tur kan förbÀttra elevens skrivförmÄga. Sex elever har deltagit och alla Àr mellan 8 - 11 Är gamla. De kommer frÄn tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

VÄrt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillÀmpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom omrÄdet. Olika perspektiv belyses, bÄde pedagogiskt och samhÀllskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

VÄr studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp gÄr till i den pedagogiska verksamheten. Vi har stÀllt tre forskningsfrÄgor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten nÀr det gÀller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptÀcks tecken pÄ sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur gÄr arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptÀckt pÄ sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att mÄnga av de pedagoger vi intervjuade ansÄg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Detta examensarbete Àr en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet Àr att utveckla förstÄelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelÀrare frÄn olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en mÄlning. I en analys av mÄlningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.