Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

En förutsÀttning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater Àr att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlÀngning av det stationÀra styrsystemet och kontrollbÄset skapas, vilket möjliggör en önskvÀrd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar Àr utförd i syfte att undersöka de metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i ett tidigt skede av en sÄdan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.

Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

NÀr Scania ska vÀlja elektromekaniska komponenter till sina fordon Àr det viktigt att de testas noggrant innan de tas i produktion. Detta görs för att försÀkra sig om kvalitén för att minimera risken för fel. Eftersom antalet elektriska kablar i fordonen vÀxer sÄ blir utrymmet mindre och pÄfrestningarna pÄ höljena ökar. Det hÀr examensarbetet handlar om metoder för att testa kabelhöljen mot nötning. Det finns tvÄ metoder för detta standardiserade i ISO 6722.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av Johan Lundberg AB som har haft ett behov av att det tas fram en guide vid Ă„tgĂ€rder av vattenledningar. ÅtgĂ€rder kan innebĂ€ra nylĂ€ggning, utbyte eller renovering av en vattenledning. Syftet med rapporten Ă€r att ta reda pĂ„ om ett visst material eller metod kan anvĂ€ndas till vattenledningar, fĂ„ fram för- och nackdelar med dessa material och metoder, bĂ„de för installationsfasen och för driftsfasen. Detta görs ur ett lĂ„ngsiktigt tekniskt, ekonomiskt och miljömĂ€ssigt perspektiv. Rapporten innehĂ„ller en faktadel med tĂ€nkbara material och schaktfria metoder och sju stycken intervjuer med ledningsĂ€gare har genomförts och en sammanstĂ€llning av dessa intervjuer presenteras i kapitel 5.3.

VÄrt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollÀrare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för vÄra val av teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att Àven om förskollÀrare Àr positiva till professionalisering sÄ förekommer det ingen djupgÄende relation till begreppet. Detta kan bero pÄ att professionaliseringen frÀmst har hanterats pÄ en facklig samt statlig nivÄ och utan större förankring hos förskollÀrarna sjÀlva.

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssÀttet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som anvÀndes i undersökningen var enkÀtundersökning i form av ett frÄgeformulÀr som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsomrÄden. Vidare utfördes tvÄ inspelade intervjuer med en skolchef och en trÀdgÄrdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv instÀllning till arbetssÀttet och att flera skolgÄrdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick sjÀlva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa pÄ upprustningar av deras utemiljöer.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

En systematisk litteraturöversikt med fokus pÄ att beskriva upplevelser av att lindra och minska oro och klaustrofobi hos patienter som ska genomgÄ en MR-undersökning. Tanken Àr att fokusera pÄ icke-farmakologiska metoder. MÄnga patienter lider svÄrt av oro Ängest och en betydande mÀngd tvingas avbryta undersökningen mitt i. Andra har svÄrt att ligga still, dÄ de plÄgas av klaustrofobi, vilket leder till otydliga och oanvÀndbara bilder. Syftet Àr att genom en systematisk litteraturöversikt, med en metod för integrerade översikter, beskriva erfarenheter av att lindra oro och klaustrofobi hos patienter under MR-undersökningar med ickefarmakologiska metoder.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Studiens syfte och innehÄll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen anvÀnder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder pÄverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig pÄ pedagogernas egen tolkning av normalitet. FastÀn de flesta specialpedagogerna ansÄg att avvikelserna hos eleverna berodde pÄ skolans miljö och organisation sÄ blir eleven bÀrare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger anvÀnde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie sÄ Àr det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.