Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till.  För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

I mÄnga svenska koncerner har beslut tagits om att bilda sjÀlvstÀndiga enheter med lokal beslutsrÀtt. Ett internprissystem Àr nödvÀndigt nÀr de enskilda enheterna utför internprestationer Ät varandra. BerÀkning och faststÀllande av internpriset sker med hjÀlp av olika metoder. De metoder som företaget har att vÀlja mellan Àr frÀmst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende pÄ vilket syfte företaget vill uppnÄ med internprissystemet styr valet av metod.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

Den hÀr undersökningen Àmnar kartlÀgga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts pÄ detta sÀtt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare vÀrld, dÀr fredsfostran av unga sÄgs som den bÀsta metoden för att fÄ till stÄnd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen Àr att, genom en kvalitativ innehÄllsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansÄg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete pÄ­verka barnen i en sÄdan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. IstÀllet skulle barn lÀra sig att tÀnka kritiskt, vara sjÀlvstÀndiga och fÄ en förstÄelse för andra folks kulturer.

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlÀrningsmiljö krÀvs, förutom en vÀl anpassad pedagogik, Àven en hög grad av anvÀndbarhet. Ett system dÀr anvÀndarna ofta tvingas flytta uppmÀrksamheten frÄn innehÄllet, för att istÀllet rikta den mot att försöka förstÄ systemet, pÄverkar inlÀrningsprocessen negativt. Syftet med detta arbete var tvÄdelat. Som ett första led avsÄgs att utvÀrdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stÀmde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat lÀromedel bör leva upp till. Ett anvÀndartest genomfördes, varvid vissa anvÀndbarhetsproblem pÄvisades.

I detta arbete görs en jÀmförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens förÀldrar och huruvida internet anvÀnds som hjÀlpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig Ät i sina pedagogiska utgÄngspunkter, dÀr den ena Àr en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjÀlp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien Àr att förskolorna anvÀnder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan Äterkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan Àr den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgÀngligt för barn och förÀldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

OtillrÀcklig smÀrtlindring och lÀkemedelsbiverkningar Àr ett stort problem i den postoperativa vÄrden. SmÀrtan i sig kan ocksÄ leda till olika postoperativa komplikationer. KomplementÀra metoder Àr idag efterfrÄgade och börjar ocksÄ integreras i vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan anvÀnda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smÀrta. FrÄgestÀllningarna som sedan stÀlldes var dÄ, kan komplementÀra metoder minska smÀrta postoperativt, minska opioidanvÀndningen samt pÄverka andra smÀrtrelaterade symtom i kroppen, sÄsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie dÀr 22 kvantitativa artiklar granskades.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

En förutsÀttning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater Àr att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlÀngning av det stationÀra styrsystemet och kontrollbÄset skapas, vilket möjliggör en önskvÀrd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar Àr utförd i syfte att undersöka de metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i ett tidigt skede av en sÄdan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.

Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.