I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vÄrt samhÀlle och lÀrarens förhÄllningssÀtt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att anvÀnda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlÀrningsstilar och tillsammans skapa en större förstÄelse av den vÀrld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet bÄde av pedagogiska skÀl och för att det Àr en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lÀrare i Är sex kan anvÀnda digitala media i undervisningen. FrÄgestÀllningar:? Hur anvÀnder en lÀrare digitala media i sin undervisning?? Hur resonerar en lÀrare kring sin anvÀndning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie dÀr vi har undersökt en lÀrares anvÀndning av digitala media i sin undervisning.

En lista med förslag pÄ metoder som kan anvÀndas inom vuxenutbildning Àr resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgÄngspunkt dels frÄn teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels frÄn ett exempel pÄ hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjÀlp av en intervjuundersökning. I den undersökningen lÄg fokus pÄ hur deltagare och medarbetare gÄr tillvÀga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, Äsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förÀndras. De föreslagna metoderna Àr uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lÀrares syn pÄ hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare Är (Är 1-6). För att nÄ detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och ÄtgÀrder behandlas ocksÄ. Slutligen beskrivs nÄgra pedagogiska insatser som Àr till hjÀlp för elever med specifika matematiksvÄrigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lÀrarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till.  För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

I mÄnga svenska koncerner har beslut tagits om att bilda sjÀlvstÀndiga enheter med lokal beslutsrÀtt. Ett internprissystem Àr nödvÀndigt nÀr de enskilda enheterna utför internprestationer Ät varandra. BerÀkning och faststÀllande av internpriset sker med hjÀlp av olika metoder. De metoder som företaget har att vÀlja mellan Àr frÀmst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende pÄ vilket syfte företaget vill uppnÄ med internprissystemet styr valet av metod.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Den hÀr undersökningen Àmnar kartlÀgga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts pÄ detta sÀtt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare vÀrld, dÀr fredsfostran av unga sÄgs som den bÀsta metoden för att fÄ till stÄnd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen Àr att, genom en kvalitativ innehÄllsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansÄg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete pÄ­verka barnen i en sÄdan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. IstÀllet skulle barn lÀra sig att tÀnka kritiskt, vara sjÀlvstÀndiga och fÄ en förstÄelse för andra folks kulturer.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlÀrningsmiljö krÀvs, förutom en vÀl anpassad pedagogik, Àven en hög grad av anvÀndbarhet. Ett system dÀr anvÀndarna ofta tvingas flytta uppmÀrksamheten frÄn innehÄllet, för att istÀllet rikta den mot att försöka förstÄ systemet, pÄverkar inlÀrningsprocessen negativt. Syftet med detta arbete var tvÄdelat. Som ett första led avsÄgs att utvÀrdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stÀmde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat lÀromedel bör leva upp till. Ett anvÀndartest genomfördes, varvid vissa anvÀndbarhetsproblem pÄvisades.

I detta arbete görs en jÀmförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens förÀldrar och huruvida internet anvÀnds som hjÀlpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig Ät i sina pedagogiska utgÄngspunkter, dÀr den ena Àr en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjÀlp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien Àr att förskolorna anvÀnder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan Äterkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan Àr den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgÀngligt för barn och förÀldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

OtillrÀcklig smÀrtlindring och lÀkemedelsbiverkningar Àr ett stort problem i den postoperativa vÄrden. SmÀrtan i sig kan ocksÄ leda till olika postoperativa komplikationer. KomplementÀra metoder Àr idag efterfrÄgade och börjar ocksÄ integreras i vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan anvÀnda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smÀrta. FrÄgestÀllningarna som sedan stÀlldes var dÄ, kan komplementÀra metoder minska smÀrta postoperativt, minska opioidanvÀndningen samt pÄverka andra smÀrtrelaterade symtom i kroppen, sÄsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie dÀr 22 kvantitativa artiklar granskades.