Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete. Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet. Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik.

Vi vill öka kunskapen kring hur lagen om expansionsfond tillämpas och uppfattas i praktiken, av redovisningskonsulter, enskilda näringsidkare, skattehandläggare, skattejurister och redovisningsexperter. Hur används expansionsfonden och vilka faktorer påverkar dess tillämpningUndersökningen kombinerar Grundad Teori med en diagnostisk analys och bygger på såväl kvantitativ som kvalitativ data.Hälften av redovisningskonsulterna avsätter till expansionsfond i låg utsträckning, trots tillräckligt kapitalunderlag. De upplever expansionsfonden som riskfylld eftersom näringsidkaren har svårt att särskilja fullbeskattat kapital från lågbeskattat. Expansionsfonden väljs därför ofta bort till förmån för periodiseringsfonden. Neutraliteten mellan olika företagsformer fungerar inte i praktiken eftersom verktyget, expansionsfonden, är svårt att förstå för näringsidkaren.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation).

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarnatt utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiskaundersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningenavsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn påmodersmålsstöd.En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. Deintervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem varrektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla.I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Syftet med studien var att lyfta fram vilken betydelse kunskap om läs- och skrivsvårigheter kan ha för arbetet i skolan och det lärarna gör. Därför ville vi tydliggöra hur pedagoger uppfattar innebörden av läs- och skrivsvårigheter, samt hur de hanterar och förebygger dessa för att se om valet av åtgärder påverkas av hur man resonerar om svårigheterna. För att fånga syftet använde vi en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. Resultatet visade att innebörden av läs- och skrivsvårigheter var svår att tydliggöra. Respondenterna identifierade läs- och skrivsvårigheter på likartat sätt med kännetecken som avledningsfel, fonologiska fel, utelämnande och tillägg av bokstäver samt långsam läsning.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning på en förskola med inriktning på tidig läs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftspråksutvecklingen hos de yngsta barnen, i åldern ett till tre år. Dessutom varmålet att undersöka om det är möjligt för ett barn att lära sig läsa och skriva så tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att påbörja skriftspråksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed två pedagoger på förskolan. Studien visar på hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftspråklighet och att deras sätt skiljer sig en del från det som aktuell forskningrekommenderar.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar.Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse förvilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegradenvilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sättMetodInterventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet.ResultatStudien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna.