Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Syftet med studien är att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i två kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien är att dyslexiutredningar utförs på olika sätt i olika kommuner beroende på hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien använder LOGOS som en bas när de utreder dyslexi och deras erfarenhet är att det är en bra grund att utgå ifrån. Utöver det används intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen är om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollärarens kompetenser och på vilket sätt dessa kompetenser skall användas i förskolan. Arbetet ämnar även ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, både utifrån teori och utifrån rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet är att det finns en god och enhetlig syn på vad svensk förskolepedagogik innefattar, både i teori, läroplan och i praktik. Däremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebär, vilket resulterar i att det är svårt att fastställa vilka exakta uppgifter förskolläraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

Bakgrund: Vi upplever att många lärare inom skolväsendet inte besitter tillräckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svåra läs- och skrivsvårigheter. Hur vet man att en elev är i behov av dyslexidiagnostisering, och vem är det som utför diagnostiseringen? Vår erfarenhet säger oss att det i skolvärlden ofta krävs en diagnos föra att rätt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte är att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrån frågeställningarna * Vilken är författarens framställning vad det gäller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar när det är befogat att göra en utredning? * Vem är det som avgör när en utredning är befogad? * Hur går en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som används för att besvara syfte och frågeställningar är en komparativ litteraturstuide, där fokus ligger på att jämföra fem ämnesadekvata texter, hämtade från aktuell forskningslitteratur.

Vår studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik på förskolan präglas av förskollärarnas syn på sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lärande. Syftet med vår studie är att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lärande på förskolan. Vi vill även belysa förskollärares förklaringar av musikens betydelse för lärandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer och observationer genomförda på fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön är viktig för barns lärande och utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Tänk dig att du som nyutexaminerad polis tillsammans med din kollega kallas tillen butik i stans köpcentra med anledning av ett snatteri. Den förtvivladegärningsmannen är över 18 år och erkänner gärningen på en gång ni kommerfram. Hur skulle ni lösa situationen? Kontaktar ni förundersökningsledare för attstarta en förundersökning? Eller skulle ni använda er av en förenklad utredningenligt Rättegångsbalken 23:22§?Efter snart fyra terminer på polisutbildningen och med några veckor kvar tillexamen känner vi en viss osäkerhet kring tillämpningen av förenklad utredningenligt RB 23:21§ och RB 23:22§. Vi har dessutom fått en allmän uppfattning, omatt vi inte är ensamma på utbildningen att känna denna osäkerhet kringtillämpningen av detta förfarande.Vi ställde oss frågan hur många undervisnings tillfällen vi haft i detta ämne ochkom fram till att det hitintills endast varit en lektion om förenklad utredning.

In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children.In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children.