Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa.

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehåll för teknikämnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som är inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgår ifrån en kvalitativ textanalys av etablerade sätt att se på vad teknik är och innehåller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna råder en viss osäkerhet kring vad teknikämnet innehåller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur används som stöd i val av undervisningsinnehåll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna återspeglar en eller två etablerade synsätt på teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt..

Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar:? Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever?? Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov?? Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna?? Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta?? Vilka är framgångsfaktorerna?Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska.

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..