SammanfattningSyftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre.Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Idag så har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav på att den ska vara näringsriktig och kostnadsfri för eleverna. Skolmåltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. Någonting som är ett förekommande moment i dagens skola är pedagogisk måltid. För ett bra utövande av den pedagogiska måltiden är det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men även som kommuner i många fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska måltiden har många tidigare studier valt att sätta pedagogerna i fokus.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.