Syftet med detta arbete är att undersöka olika arbetsroller i skapandet av en föreställning. De roller jag valt att undersöka är manusförfattare, regissör och aktör. En större förståelse för deras uppgifter och påverkan på skapandeprocessen kommer förhoppningsvis leda till en utveckling av min egen sceniska förmåga. Jag har valt att analysera utifrån följande punkter:? Rollen som manusförfattare? Rollen som regissör? Rollen som aktör? De olika rollernas påverkan på varandraFör att ge undersökningen belägg har jag själv iklätt mig de olika rollerna.

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de håller god pedagogisk nivå. På uppdrag från Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav två animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som är tidskrävande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i ämnet..

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation.

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work.In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire.The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma. Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller: A. Lekens egenvärde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lärande? Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur några praktiserande lärare använder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jämföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar även, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begränsningar och möjligheter som är knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer.

Syfte: var att undersöka vilken Pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation.Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.