Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och elever fungerar på en skola i grundskolans tidigare år. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, två lärare samt åtta elever. Vi har även gjort tre observationer på skolan. I vårt resultat har det framkommit att lärarna använder skolbiblioteket för att låna bänkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Intermodulated force microscope (ImAFM) is a type of dynamic AFM. ImAFM opens up possibilities for mapping the topography and making quantitative determinations of material parameters at the same time. With increased information the need to generate more informative images of the sample emerges. In this Bachelor's degree project I have created tools for rendering images of a sample. The topography is plotted as the height and a material parameter is color coded on topography.

Denna rapport är resultatet av ett 10 veckor långt examensarbete om logistik i byggbranschen. Rapporten ska redovisa för- och nackdelar med Just In Time-logistik jämfört med lagerföring av material på byggarbetsplatsen. I arbetet ingår även att redovisa vissa extra kostnader som tillkommer i samband med respektive alternativ. Rapporten jämför de olika logistikmetoderna och utgår ifrån tre olika byggprojekt i stockholmsregionen som har helt olika förutsättningar. Målet med rapporten är att ta reda på om byggbranschen kan effektiviseras med Just In Time-logistik. Som hjälp för att nå målet har bland annat intervjuer gjorts och en enkät delats ut till de berörda på varje projekt.  Vad som kostar mest är inte helt enkelt att bestämma då vissa osäkra parametrar ingår i resultatet.

This paper is an account of the work around the arrangement and registration of the archive of the Swedish Art-ists? Association?s archive. The Swedish Artists? Association is an association of artists that both makes exhibi-tions for their members? works and handles the Artists? House, called Konstnärshuset in Swedish. During the work with the archive the author faced a number of challenges and problems.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur socialt samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna.

This report is a master thesis performed by Adam Lundin at the company Sandvik Coromants production facility in Gimo. The work started in January 2013 and went on for the duration of 20 weeks, which is equivalent to 30 hp. The project was executed at the department GVR10. The scope of the project was to create a base for improvements in the purchasing process of direct material to the production. The background to the project was that the centralized purchasing department has gone through changes and decision was taken to decentralize the purchasing of direct material to Gimo.

The thesis Den ?fria? rörligheten aims to give deeper knowledge to the notion of social sustainable mobility. My previous knowledge within the subject is focused around mobility being biased and therefore gaining particular groups of actors within society and leaving others worse off. Therefore I chose to do a critical analysis of social sustainable mobility and more precisely show which problems that exist and why.To start with, I have created a framework for social sustainable mobility, from which I have looked at the empirical material. The general empirical material is mostly based on mobility in Sweden also a more specific study is made of the Öresundregion.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet.

Cargotec Sweden AB i Hudiksvall konstruerar och producerar lyftkranar för skogsindustrin samt styckegodshantering och specialbyggda kranar för olika ändamål. Konstruktionsavdelningen jobbar kontinuerligt med att vidareutveckla befintliga kranmodeller. Produktionsanläggningen är den största för lastbilskranar inom koncernen. Kranarna tillverkas till största del i stål av olika hållfasthet. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka av de icke lyftande delarna hos Cargotecs styckegodskranar HIAB av modellerna 211 till 288 som kan tjäna mest på att konstrueras i ett alternativt material. Då andra material används måste alternativa tillverkningsmetoder och omkonstruering vara en del av arbetet, detta för att vara säker på att produkten går att förverkliga.  För att ta reda på vilka detaljer som var lämpliga att vidareutveckla utfördes en förundersökning där olika detaljer som kunde vara lämpliga att konstruera i annat material utvärderades. Utifrån förundersökningen framkom två detaljer, ramen till elektronik- och hydraulikstyrning samt bussningar till utskjutskolvarna.

 SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. .