Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslärare för årskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de själva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna användes för att se om det som lärarna ansåg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda på vad lärarna ansåg att det kan finnas för möjligheter och hinder med användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna överlag är positiva till användandet av laborativt material.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

Mängden information som finns på webbplatser och intranät idag blir ständigt större och mer komplex. CMS är en form av avancerade IT-verktyg som kan underlätta informationsuppdatering för företag och organisationer. CMS-verktyg kräver träning för att användaren ska kunna använda dem på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. E-learning är idag ett bra alternativ för utbildning som hjälper många företag att spara resurser. En form av e-learning är webbaserade interaktiva tutorials som lämpar sig särskilt bra för avancerade ITverktyg.Den här kvalitativa studien syftar till att identifiera faktorer som är betydelsefulla vid utformningen av en interaktiv tutorial och som påverkar användaren vid användning av ett avancerat IT-verktyg.

This examination report is a part of a program for Industrial organisation and Economics with specialization in Logistics and Management at Jönköping University. The report contains an analysis of the internal material handling at Kongsberg Automotive, and also an improvement proposal for a new material handling system.The aim with the report is to find a better material handling system and also make an analyse of the existing system. The goal is to shorten the distance for the operators when they order material, and also to increase the productivity.The investigation methods for the report have for the most part consisted of observations and interviews of key-persons who daily work in the production. During some time the actual material handling-system has been observed and some shortcomings have been discovered, and these are also discussed in the report.The shortcomings that have been discovered are for once the indistinct signal that should signal need of material in the production. Some other activities have also been discovered that does not bring any value into the final products.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta. Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön. Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my students´ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.