Under våren 2013 infördes en ny söktjänst, en så kallad discoverytjänst, vid Umeå universitetsbibliotek (UB) och Medicinska biblioteket (MB). Discoverytjänster är ett användargränssnitt för informationssökning som ger användaren möjlighet att utifrån en enkel sökruta söka parallellt i alla bibliotekets resurser, utgångspunkten är att kombinera en Google-lik sökning med bibliotekets stora mängd av informationsresurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i informationssökning vid UB och MB påverkas vid införandet av den nya söktjänsten, hur undervisningen kan utvecklas vidare med utgångspunkt från söktjänsten samt om begreppet informationskompetens förändras vid införandet av en discoverytjänst. Undersökningen tar utgångspunkt i pedagogisk teori och teorier om informationskompetens samt tidigare forskning om discoverytjänster med fokus på användning av dessa verktyg i undervisning på bibliotek. Undersökningen utfördes genom en kombination av kvalitativa metoder.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

The purpose of this paper is to examine what opinions parents have of the after school-centre, if they know that it has an objective and what that objective is. This will be examined by surveying parents with children in after school-centre. The questions posed in the study are as follows: Do parents know the objective of after school-centre? What is the general view of after school-centre among parents? The results show that 41 percent know that there is an objective while 39 percent don't. Only 6 percent can describe what the objective is.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien var att behandla utvärderingsfasen inom offentliga upphandlingar och mer specifikt från ett leverantörsperspektiv. Offentliga upphandlingar utförs för att få bra kvalitet till ett lågt pris. De kan utföras genom lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Genom begärda avslutade upphandlingar kunde modeller som använts identifieras ända ner till dess korresponderande matematiska modell. Poängvägningsmodeller anses inte konsistenta på grund av att de påverkas av irrelevanta variabler likaså den relativa kvalitetsvärderingsmodellen i teorin.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att på så sätt nå deras erfarenheter av hur mobbningen på detta område ser ut. Intervjupersonerna berättar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter även fram hur ledarna ser på ledarskap i allmänhet och hur de ser på sitt eget ledarskap. Vidare ser vi också till deras utbildningsbakgrund.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.