Sökresultat:
1361 Uppsatser om Pedagogisk mćltid, - Sida 33 av 91
Att spela pÄ rÀtt strÀngar: om hur man i teaterförestÀllningen "Mamma bas fÄr en baby" arbetar för att fÄnga barnens intresse och behÄlla det
Denna undersökning avser att studera hur musiktatergruppen "Nalta" arbetar för att fÄnga barns intresse och behÄlla det. De framför en förestÀllning som heter "Mamma bas fÄr en baby" för i huvudsak barn i Äldrarna 3-10 Är. Undersökningen genomfördes genom observationer av förestÀllningen och intervjuer med gruppen. I undersökningen framkom tvÄ speciella faktorer som pÄverkade gruppens möjligheter till kontakt med barnen. Det första Àr att gruppen sjÀlva upplever och agerar utifrÄn egen lust och glÀdje.
Barns inflytande inom Reggio Emiliafilosofin
Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck pÄ en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstÄ hur pedagogerna förhÄller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. FrÄgestÀllningar som besvaras Àr följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande pÄ en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begrÀnsa barns inflytande? För att kunna svara pÄ dessa frÄgestÀllningar har intervjuer, observationer och fÀltstudier gjorts pÄ en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjÀlp av den tidigare forskning som gjorts kring Àmnet.
Studie kring Pippi LÄngstrum som förebild för barn i pedagogiskt arbete
Denna uppsats behandlar hur vida Pippi LÄngstrump Àr en förebild eller ej och hur synen pÄ Pippi har förÀndrats. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr det tas upp hur man sÄg pÄ barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna vÀckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel dÀr resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterÀra figur, Pippi LÄngstrumps karaktÀr och attityd kan anvÀndas till nÄgot anvÀndbart och positivt i pedagogisk verksamhet. DÀrmed besvaras frÄgestÀllningen om Pippi Àr en förebild för barn och pÄ vilket/vilka sÀtt.
MÄltidssituationer i Förskolan : - arbetssÀtt och förestÀllningar i olika pedagogiska inriktningar
The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.
Anpassad Patientundervisning
Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundlÀggande faktorerna Àr relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehÄlls under lÀngre tid. NÀrstÄende behöver ocksÄ delta i undervisningen för att hjÀlpa patienten med livsstilsförÀndringar. Gruppundervisning Àr ett utmÀrkt tillfÀlle att lÀra av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjÀlpa patienten till bÀttre egenvÄrd.
Konstruktion av benpivotpunkter i befintliga aluminiumlyftar
Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.
Dövblindhet vad spÀnnande!: litteraturstudie av
sprÄkutveckling hos barn med dövblindhet samt verksamma
pedagogers uppfattningar
Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.
Att tolka lÀroplanen
I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.
Ăstras bibliotek - en pedagogisk resurs? En fallstudie av ett gymnasiebibliotek
The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.
"Jag Àr ju allt frÄn vaktmÀstare till pedagogisk ledare..." Rektors syn pÄ pedagogiskt ledarskap
Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.
Fotosyntes och dramapedagogik
VĂ„rt arbete behandlade barns förstĂ„else av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förstĂ„else av fotosyntesen med hjĂ€lp av drama. Vi anvĂ€nde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Ăven praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. TvĂ„ av de 6 medverkande eleverna i vĂ„r studie utvecklade en djupare förstĂ„else och kunde se förhĂ„llandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillvĂ€xt.
Pedagogers anstÀllningsbarhet : En narrativ studie av VÀrmlÀndska industriföretags syn pÄ pedagogik
Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..
Pedagogers anstÀllningsbarhet : En narrativ studie av VÀrmlÀndska industriföretags syn pÄ pedagogik
Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..
Nu ska vi jobba med serier : didaktiska reflektioner om serier och seriemassighet i bildundervisning.
Denna undersökningen Àr ett försök att se hur mycket av Àmnesundervisning, kursplan och kursmÄl som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan Àr bekant med. Serier blir dÄ hÀr som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lÀra. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehÄll i allmÀnhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildÀmnet.Detta Àr ett s.k.
En Gladiator i klassrummet : HistorielÀrares didaktiska syn pÄ film som ett pedagogiskt verktyg i historieundervisningen
Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Ăven i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.