SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen. Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Abstract Titel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet på en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringar kring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi vill också se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefter utformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren.

Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på ledarskap och på förskollärares roll som ledare, lärare och pedagogisk ledare. De forskningsfrågor som ställdes var hur förskollärare ser på begreppen ledare, lärare och pedagogiska ledare, vad de anser krävs av en ledare i förskoleverksamheten, om de använder sig av någon särskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende på om de arbetat lång eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, där sex förskollärare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollärare ansåg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. Däremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stå för.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.