Uppsatsen behandlar det genomgående motivet av maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten är en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berättande men Strindberg går ofta längre i sina dramer. Huvudpersonen kämpar mot religionen, andra människor eller sig själv och kampen är en strävan efter makt över motståndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer från Strindbergs ungdomsår, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel på maktkamper som är hämtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förändra den. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio är ett arbetssätt som synliggör barns lärande för pedagogerna, barnen själva samt för föräldrarna. Studien visar även att digital portfolio används till att förstå och förändra den egna verksamheten men att pedagogerna inte på ett medvetet sätt använder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer diagnosen AD/HD hos 3-6 % av alla barn i grundskolan. Av dessa är 2/3 killar. Det finns olika teorier om vad som orsakar diagnosen, ärftlighet är en vanlig teori. Symtomen hos personer med diagnosen är väldigt olika. Överaktivitet är den vanligaste men även underaktivitet förekommer.Litteraturens roll i läroplanerna har ändrats under åren.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Under våra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken på stress. Därför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjälp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, självförtroende och lust att lära. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfällen, observationer och utvärdering med barnen har vi fått ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda än vi gjort.

Aspects of computerized learning in terms of educational situations in kindergarten andschools where the teachers use software either made for children or for adults, is thesubject of this paper.The market for software produced in Sweden and intended for educatilonal situationswith small children is discussed and analysed by qualitative method. The software, theusers, the producers and other related groups are looked upon from an educationalperspective and a mode1 of this process is presented in the paper.The software is categorized and discussed according to area of use and underlying educationalperspectives. The educational situations in which the users are a part are discussedfrom an educational perspective and examples from use of software in kindergartenand schools are given. The images of their target group which the producers haveare categorized according to phenomenographical method. A proposal of a classificationsystem for software used in educational situations is made..

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.