Dagens samhälle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som går samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva måste det finnas användaresom vill använda det. För att användare skall använda ett IT-system måste systemet har tillräcklighög kvalitet så att användare skall kunna lita på systemet. Men vad är kvalitet? Det är svårt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mäta.

Inom sågverksindustrin är det ett återkommande problem med virkets kvalitet. Stora kostnader uppstår genom att virket ej håller den kvalitet som utlovats. För att kvalitetsbestämma virke måste någon sorts övervakning ske. Examensarbetet beskriver hur ett övervakningssystem med punktlasrar byggs upp och hur man utifrån data från dessa kan beräkna formfel hos virke. Det beskriver de problem som uppstår och parametrar som systemet måste ta hänsyn till..

Forskning visar att samhället efterfrågar att förskolan ska hålla en hög kvalitet och utifrån läroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete där barnens utveckling och lärande följs upp. Forskning visar även att kvalitetsbegreppet är komplext och uppfattas olika beroende på perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte är att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och föräldrar samt hur de förhåller sig till begreppet. Studien belyses utifrån en diskursanalytisk forskningsansats där det insamlade materialet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frågeformulär med nio föräldrar.Resultatet visar att två samexisterade diskurser framträder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, där barnen och föräldrarnas trygghet, glädje och välbefinnande är i fokus. 2) Lärande diskurs, där barnens lärprocesser mäts i förhållande till läroplanen.Slutsatsen utifrån resultatet visar att det är viktigt att skapa en förskola för barnen och därmed utgå från barnens perspektiv på verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollärare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande.För att få kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollärare som är verksamma inom förskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frågor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebär. Förskollärarna har ett positivt synsätt till dokumentation. Det finns en vilja och strävan att utveckla arbetet med dokumentation.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts.

Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvåspråkiga elever? ? en studie av några gymnasieelevers tvåspråkiga språkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. Speciallärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvåspråkiga elevers språkutveckling och de förutsättningar som ges för denna.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

BAKGRUND: Forskning tyder på att arbetslaget är av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lära av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utsträckning. Det finns många teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nå utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsättningar, både praktiska och sociala.SYFTE: Syftet är att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, både inom och utanför avsatt tid för möten, används som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har använt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvärld. Sex pedagoger intervjuades från olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen är av stor vikt.

Kvalitet är idag ett centralt begrepp inom marknadsföringen av tjänster. Men vad är kvalitet och framförallt vad är kvalitet för kunden? Vi har valt att fokusera på kunders kvalitetsuppfattning inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är en tjänst där kunderna har olika behov, från person till person, som de vill ha uppfyllda. Dessa behov kan dessutom förändras från dag till dag och från resa till resa för samma individ.