Pedagogisk dokumentation har fått en allt större del i förskolans läroplan, syftet är att tillämpa den som ett verktyg främst för att utveckla verksamheten. Det handlar också om att synliggöra barnens läroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lärande. Syftet med den här studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel på hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begränsas och att man bestämmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation.

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat..

The aim of this paper is to make an investigation of how authoritative conceptual framework about immigrants as a group is being constituted in the discourse regarding Swedish language for immigrants. I will also examine what connections there are to the overarching integration discourse. While doing this I try to establish the contrasting relationship between the ?Swedishness? and ?the Other?. My theoretical framework consists of discussions regarding groups and the relation to homogeneity or heterogeneity in various ways and how We tend to construct the discourse in relation to the Other.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation används som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frågeställningar som detta examensarbete utgår från är följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfällen är meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att få svar på dessa frågor så har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jämförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete så framgår det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets läroprocess samt utveckling, även att det påverkar barnet positivt.

This paper examines if European integration has had an impact on national political parties by looking at the stances of the Swedish Green Party and the Left Party on the issue of the European Community and the European Union over time. With the development of the European Community and the European Union, national political parties face the challenge of an emerging political arena. European integration research has recently become more involved with what is called europeanization and political integration within the member states them self, this paper aims to provide further leverage to the thesis that national political actors undergo some degree of europeanization and are politically integrated in the EU, by examining manifestos of two historically eurosceptic Swedish political parties. The theoretical framework provided by neo-functional integration theory as well as europeanization is used to examine the empirical material in order to see if the political parties at the focal point of this study can be said to have undergone a change in political policy regarding the EC and EU, both in quantity and content. The analysis show that indeed both parties has undergone a change and what might be considered a europeanization, considering that the presence of the EU as a political issue seem to have risen in prominence and importance in the examined manifestos.

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor.

This thesis in sociology was based on a qualitative research strategy. Its intention was to analyze how a specific county in the middle of Sweden work to make the integration process of the unaccompanied refugee youths, with a Swedish residence permit, as good as possible, the other intention was to find out the possible following of this work.Interviews were done and statistics were found, this later on became analyzed together with the theories. The basic theories were integration and class theory.The mainly finding in this study was that that the integration of the unaccompanied refugee children leads them into a lower society class of the Swedish community. This since these youth are more of less forced to follow some steps in the education, which for many of them will lead to that they are too old to apply to the national gymnasium in Sweden, and therefore they only get education though the introduction program, which is not leading to a graduation from the gymnasium. Because of this they are not getting the same chances to succeed with the same kind of education as youth on other programs in the Swedish gymnasium..

To create fair conditions between majority and minority in Sweden is a challeging project. Male immigrants usually do not get same opportunities for a success identity structure and integration into Swedish society as women and children. The aim of this thesis is therefore to critically examine and analyse the processes regarding identity structure and integration for male immigrants with a specific focus on Helsingborg. The object of this study is Mansgrupp, a project which helps men to build up a secure ground for identity structure and which further helps them to integrate into the society. To be able to reach the results I have made a literature study as well as a minor field study in Helsingborg, where I conducted interviews with men from the above mentioned project.

In this thesis I discuss and analyze the integration policy of the community Landskrona, if they have any at all and how they in that case use it in their daily work to counteract the obvious problems with segregation, racism and negative attitudes towards people with other ethnic background than Swedish.During the second half of the 20th century Sweden has received a lot of immigrants who built our country and contributed to the rich variety of people we see today. Landskrona was one of the towns who received a lot according to its size, and with the economic crisis in the 1990s it was easy to blame the immigrants for our own deteriorated situation.Today Landskrona is working for an implementation of integration policies in all institutions and organizations to make it a matter of course just like equality. It is not the ethnic background that is the problem; it is being an outsider and economically segregated that lead to resistance of the society. The community is prioritizing the four areas job for everyone, living, education and culture..

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. It´s quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesn´t make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance..

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhället och dess olika instanser. Skolan är en instans där barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utländsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien är att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte är att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.