Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Syftet med studien var att utifrån ett kritiskt förhållningssätt dels kartlägga vilket perspektiv och vilken förståelse pedagoger utgår ifrån i arbetet med barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förståelse kan få för val av pedagogisk organisation. Med utgångspunkt i olika förståelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella området (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa inställningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förståelse för hur pedagoger kan möta alla barn på ett professionellt sätt.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

BAKGRUND: Miljön på förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lärande. Barns lärande påverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förväntas av barnen och vad som förväntas ske i rummet. SYFTE: Syftet är att undersöka exempel på hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lärare berättar att miljön har för barns lärande. METOD: Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrån.

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes.

Med hjälp av musikvideon, Call on me av Eric Prydz ska vi ta reda på om detta är ett bra diskussionsunderlag vid jämställdhetsfrågor. Vi vill se om skolan kan använda detta som undervisningsmaterial. Genom att hålla en föreläsning för en årskurs 8:a där musikvideon får vara ett inslag vill vi väcka diskussion bland eleverna. För att kunna dra relevanta slutsatser kommer vi använda oss av pedagogisk dokumentation. Efter vår studie kan vi dra slutsatsen att relationen mellan lärare och elever är väldigt viktig.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen.Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen.Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde fo?rr. Kunden vill inte la?ngre la?ta sig styras utan har ista?llet, i allt sto?rre utstra?ckning, sja?lv bo?rjat styra. Detta la?gger allt sto?rre vikt vid ma?lgruppen.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förståelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien så studerades tidigare forskning och samt läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta så genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollärare har helt olika förutsättningar när det kommer till utomhusmiljön. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.