David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Titel: Åtgärdsprogram ? Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program ?Useful or just a paper product?Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det.

Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. Comprehensive Approach ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde.Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på Comprehensive Approach som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ.

I den här studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i årskurs två och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassföreståndare för att belysa vikten av att formulera sig på ett professionellt och korrekt sätt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten är en allmän handling kan negativa värderingar av personens egenskaper påverka elevens framtid. Vi har även studerat hur processen ser ut som helhet, från planering till färdigställd IUP. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader går det att utläsa mellan de olika pedagogernas arbetssätt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.

The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening.The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library?s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare.Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån".

Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förväntas påvisa i vilken utsträckning pedagoger är medvetna om att barns välbefinnande, självbild och perception påverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen används en enkätundersökning som sedan jämförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lärande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Vår teoretiska utgångspunkt är att vi människor påverkas åtskilligt av vår omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..