Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

 This report will describe a project between two students from Karlstad University and Markus Norström from Hovercraft solutions. The project aim was to develop a cabin for the hovercraft 380TD. The project was divided into two sub parts; one concerning the design of the cabin and one concerning the engineering. Throughout this rapport you can follow the engineering part of the project. The project has followed a systematic product development process resulting in optimized results for material selection and engineering solutions.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskämnet för grundskolans senare år och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive ämne. kursplanerna för bild- och svenskämnet hämtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jämfördes. Utifrån den information som framlästs ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskämnet för grundskolans senare år. Det används bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att få elever att komma i kontakt med känslor och som grund för reflektion samt ett spännande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate children´s learning and examine what determines the choice of educational materials.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

Through this project -?Projekt Pedadoggen?- I have tested dog training as a pedagogical resource at Daily activities. The study was made together with a group of persons with intellectual and neuropsychiatric disabilities, whose daily activities consist of running a day-care centre for dogs. Each participator of the project trained a dog towards a specific goal. This goal was individually formulated by each participator from his or her specific interest.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

The purpose of this master thesis is to investigate how librarians working in academic libraries are experiencing the reference situation from a pedagogical point of view, by applying a theoretical framework consisting of learning strategies and their different characteristics, to qualitative interviews. Other goals are to elucidate the fact that learning takes place every day at libraries during the reference situation and that this work must be seen as ?one of the most important activities that takes place at the library?, using the words from one of the interviewed librarians, but also to make place for more discussions regarding pedagogic and library work. This is done by posing questions about knowledge, learning, information literacy, communication, the reference encounter, the roles of the librarian, policy and also architectural aspects of the reference situation. The interviews were taped, transcribed and categorized according to the earlier mentioned areas of interest.

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling.