Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en särskola använder sig av Pedagogisk dokumentation för att åskådliggöra lärande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser på pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i läroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna på begreppet lärande? Vad är dokumentationens primära syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat två verksamma specialpedagoger på en särskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Vår empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad Pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med Pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se Pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om Pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med Pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring Pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser.

Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda Pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och Pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på Pedagogisk dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Genom att arbeta med Pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse Pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

I den statliga utredningen Att erövra omvärlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation är inte bara ett värdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan också användas som underlag för fortbildning, föräldrasamarbete och utvärdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i åtanke beskrivs hur pedagoger använder sig av Pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärande och vilka svårigheter det kan finnas med Pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna går vidare med lärande utifrån Pedagogisk dokumentation belyses också, likaså vad som dokumenteras i en dokumentation och en Pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa två åt.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet Pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen Pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med Pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet Pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av Pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar Pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då Pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd på högskolan i Skövde.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet Pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen Pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med Pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet Pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av Pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Studien avser att undersöka vilken funktion Pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet Pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att Pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Vår studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets påbjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom Pedagogisk dokumentation, vilket är den metod som Uppsala kommun förordar. Studien är ett försök till att klarlägga hur begreppet Pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan påbjuder utifrån den reviderade Läroplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi är upphovsman av och innebär ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och närsamhället. Att dokumentera och diskutera är grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte någon märkbar skillnad mellan stora och små förskolor av de svar vi fått in då det gäller antal barn per pedagog i arbetet med Pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet Pedagogisk dokumentation uppfattas på skilda sätt.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av Pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och används på olika sätt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för många, vilket resulterar i att dokumentationen ibland läggs åt sidan eller prioriteras bort helt och hållet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollärares syn på Pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och få inblick i hur de använder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter såsom tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frånvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsätt på dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels på vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förståelse för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

I många förskolor används idag Pedagogisk dokumentation som ett sätt att utvärdera förskolans kvalitetsarbete som står i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet är att se hur begreppet Pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frågeställningar som skulle ge svar på mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det några nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden användes i studien och resultaten kommer från de svar jag fick ifrån intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet Pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av Pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad Pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation.