Syftet med denna essÀ Àr att undersöka den konflikt som uppkommer nÀr studenter som vi genomgÄr en erfarenhetsbaserad förskollÀrarutbildning, dÀr nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet frÄn yrket. De situationer som uppstÄtt i vÄr praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osÀkerheten och kritiken vi har burit pÄ har vÀckt en stark vilja att ta reda pÄ vad dessa kÀnslor bottnar i. VÄra gestaltningar har uppstÄtt i en verksamhet dÀr Reggio Emiliafilosofin tycks vara rÄdande dÀrför vill vi ocksÄ undersöka vad Reggio Emiliafilosofin stÄr för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation Àr och om det finns olika sÀtt att förstÄ detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer fÄr vi syn pÄ vÄrt eget kunnande och kan sÀtta det i relation till vÄr kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn pÄ pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt fÄ en indikation pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrarens uppfattningar liknar eller skiljer sig frÄn specialpedagogens uppfattningar i frÄgan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien bestÄr av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar pÄ fyra aspekter av förstÄelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsÀttningarna för pedagogisk handledning ? svÄrigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jÀmförelsen av förskollÀrarens och specialpedagogens uppfattningar sÄ Àr tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsÀttningarna för pedagogisk handledning.

Syfte med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för varför mÄnga pedagoger vÀljer att nischa sin verksamhet och dÄ framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det Àr som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med bÄde pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar pÄ förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda pÄ att det Àr frÀmst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom Àr miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt Àr den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar pÄ barns lÀrande och utveckling istÀllet för omsorgen.

Syftet med studien Àr att ge en förstÄelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhÄller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger frÄn fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna menar att dokumentationen Àr till för barnen, förÀldrarna och pedagogerna.

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat pÄ reflektion, dÄ det Àr en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gÄ till. Arbetet har utgÄtt frÄn ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade pÄ vad barnen gjorde och sa, utan Àven tingen omkring barnen. Tingen sÄgs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod anvÀndes videoobservationer, som anvÀndes för att samla material vid fem olika tillfÀllen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of childrenÂŽs learning and development. Pedagogues respond to childrenÂŽs questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process..

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn pÄ bild- och formskapande i förskolan. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur anvÀnder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför anvÀnder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmÀnna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte sÄ mÄnga skillnader mellan grupper.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

Avsikten med arbetet Àr att studera pedagogers medvetna förhÄllningssÀtt i relation till förskolans lÀroplan med surfplattan som verktyg. UtgÄngspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade anvÀndandet av surfplattan. HÀr blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsÄg studien att avspegla praktisk tillÀmpning av surfplattan.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ studiedÀr pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger pÄ sex förskolor har intervjuats i tvÄ olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrÄn begreppen medvetet förhÄllningssÀtt, lÀrandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhÄllningssÀttet bland pedagogerna ter sig olika beroende pÄ hur begreppenspel, lek och lÀrande definieras.Pedagogerna anvÀnder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv pÄ olika sÀtt.Dockvar dokumentationen av anvÀndandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfÀllig.Surfplattan anvÀnds som ett lÀrandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhÀmta kunskaper och ingÄ i sociala nÀtverk.Pedagogerna gav olika uttryck för lÀroplanstolkningar.De olikaspelensom anvÀndesrelateradestill Àmneskunskaper i lÀroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och sprÄk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska anvÀndas enligt lÀroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssÀtt.Det pÄpekas Àven att surfplattankan frÀmjaarbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd..

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.