SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Systemintegration Àr arbetet med att fÄ IT-system att samarbeta med varandra. Inomsystemintegration finns det idag ett glapp mellan den tekniska dokumentationen och den tekniskalösningen vilket försvÄrar arbetet med att ta fram och underhÄlla integrerade system. För att underlÀttadetta skapades pÄ uppdrag av Ipendo Systems en databasmodell för att kunna lagra tekniskdokumentation om integrationssystem. Lösningen implementerades i Microsoft SQL Server. Underarbetet utvecklades stöd för hÀmtning av data frÄn integrationsplattformen BizTalk.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhÀllet, om jÀmstÀlldhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohÀlsa och fetma, har vÀckt vÄrt intresse, dÄ i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i Ätanke tyckte vi att det kÀndes angelÀget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa omrÄden. Vi har valt att fokusera pÄ rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt till barnens lek. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhÄller sig till barns rörelseaktiviteter pÄ förskolan i utemiljön. VÄr undersökning bygger pÄ intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det pÄverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgÄngspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lÀrare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lÀrarnas arbetssituation prÀglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer stÀndigt till lÀraryrket men tiden förblir oförÀndrad.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Med den hÀr uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan anvÀnda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrÄn ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förÀndra de betydelser som barn och pedagoger lÀgger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvÀrt sÀtt att vara och leva, och visa att de inte Àr sÄ entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lÀrare och elever fungerar pÄ en skola i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, tvÄ lÀrare samt Ätta elever. Vi har Àven gjort tre observationer pÄ skolan. I vÄrt resultat har det framkommit att lÀrarna anvÀnder skolbiblioteket för att lÄna bÀnkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlÀgga outtalademÄlsÀttningar hos ett politiskt omrÄde. Styrmedel Àr det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mÄl; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i sjÀlva verket Àrde prÀglade av vÀrdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. HÀri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade mÄlsÀttningar inom ett politisktomrÄde. Uppsatsen Àr en fallstudie som tillÀmpar styrmedelsteori pÄ det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrÀdare i staden har lÀnge anvÀnt kultur somett ekonomiskt tillvÀxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhÄller sig till detta.Det material som studerats Àr dels sjÀlva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrÀdare i staden.