RiksanlÀggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lÄng historia med sÄvÀl ryttarutbildning som hÀstutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hÀstar och ryttare pÄ Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och Àr Àven idag den riksanlÀggning som förknippas med utbildning av mÀnniskor, hÀstar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hÀsten syftar till att producera hÀstar som Àr internationellt konkurrenskraftiga i bÄde hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer pÄverkar detta, bland annat hÀrstamning, hÀstens hÄllbarhet, hÀlsa och utbildning. Faktorerna pÄverkar den unga hÀstens framtid och Àr förutsÀttningar till att stanna lÀnge i sporten. Det finns inte nÄgon tidigare dokumentation av unghÀstutbildningen pÄ Ridskolan Strömsholm.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att finna vĂ€gar att stĂ€rka och utveckla sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla hos elever med lĂ€ttare intellektuella funktionshinder i gymnasiesĂ€rskolan, med hjĂ€lp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras förĂ€ldrar. Resultatet av vĂ„r undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgĂ„ng problematisk, i större eller mindre omfattning. ÖvergĂ„ngen till gymnasiesĂ€rskolan har genomgĂ„ende varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och förĂ€ldrar framför mot skolan Ă€r att det stĂ€lls för lĂ„ga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna pĂ„ ett riktigt sĂ€tt behövs ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt hos alla som arbetar i skolan..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Äk 1 pÄ El- respektive Industriprogrammen pÄ gymnasiet anvÀnder sig av ett datorstöd pÄ kursen Matematik A, och att ta reda pÄ vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dels en enkÀt av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet pÄ undersökningen visar att eleverna inte anvÀnde datorstödet under lÀrprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet anvÀndes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som anvÀndes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lÀrande..

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra förhÄllningssÀtt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. VÄr mÄlsÀttning Àr att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befÀsts. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har Àven fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhÄllningssÀtt till leken.Genom vÄra undersökningar har vi fÄtt fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende pÄ kön och att vÄr egen bakgrund pÄverkar oss i detta bemötande.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda vilka förutsÀttningar lÀrare i idrott och hÀlsa (F-6) skapar för en rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning. Undersökningen belyser hur vÀl Àmnets syfte, mÄl och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lÀrarna gÄr tillvÀga dÄ de bedömer elevernas prestationer och hur lÀrarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Förmedlar lÀrarna mÄl och kriterier till eleverna?? Vilka strategier anvÀnder lÀrarna för bedömning och betygsÀttning?? Vilka möjligheter ger lÀrarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen Àr fem lÀrare som jobbar med Àmnet idrott och hÀlsa pÄ lÄg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att fÄ djupa, ingÄende och innehÄllsrika svar pÄ mina frÄgestÀllningar.ResultatResultatet av studien visar att lÀrarnas arbete med att förmedla mÄl och kriterier till eleverna sker i olika stor utstrÀckning, samt att lÀrarna anvÀnder sig av olika metoder för att nÄ fram.

Vi har utvecklat tvÄ fristÄende webbapplikationer till det webbaseradehÀlsovÄrdsstödsystemet Asynja. Den ena Àr en designapplikationför enkÀtundersökningar och den andra Àr en svarsapplikation dÀr respondenternakan besvara enkÀterna.Utvecklingsprocessen har bestÄtt av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgÄngsfaktor i examensarbetet.Projektet har prÀglats av att applikationerna ska vara anvÀndarvÀnligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhÄllas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och anvÀnda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har Àven visat sig attdenna plattform Àr vÀl lÀmpad för denna typ av uppgifter..

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Idag har mÄnga mÀnniskor tillgÄng till en kamera, portrÀtt kan ses överallt. Vissa portrÀtt gör ett starkare intryck Àn andra för att de Àr nÄgot utöver det vanliga. Detta kandidatarbete behandlar frÄgestÀllningen: ?Hur kan man med fotografiska och grafiska medel gestalta personlighet i portrÀtt??. Vi sÀtter vÄr forskning pÄ prov i en produktion dÀr vi undersökt vad vi som fotografer och designers bör ha i Ätanke dÄ vi vill gestalta personlighet i portrÀtt.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.