SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Denna rapport beskriver arbetet med att kontrollera den befintliga ventilationen ombord M/S Calmare Nyckel och Ă€ven uppgraderingen av flĂ€ktsystemet. Rapporten följer arbetet för mĂ€tning och dokumentation av befintliga ventilationssystemet och utrymmen. Förutom mĂ€tning och dokumentation har ventilationssystemet uppgraderats genom bland annat flĂ€ktbyte. Även möjligheterna för att utföra Ă€ndamĂ„lsenliga ventilationslaborationer, vilka finns inom ramen för Sjöfartshögskolans utbildningsplan har undersökts. De första mĂ€tningarna ombord visade pĂ„ mycket undermĂ„lig ventilation i förhĂ„llande till gĂ€llande ventilationsnormer.

Den hĂ€r studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet pĂ„ Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. IdĂ©n med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte pĂ„ miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkĂ€nt vid inspektioner. De omrĂ„den som fick flest anmĂ€rkningar var rengöring och underhĂ„ll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hĂ€lften av butikerna fick underkĂ€nt vid kontrollen vilket visar pĂ„ att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

BAKGRUND: Personcentrerad vÄrd (PCV) utgörs bland annat av patientberÀttelse, partnerskap och dokumentation. Samverkan mellan sjukhus, kommun och primÀrvÄrd krÀvs för kontinuitet i vÄrdkedjan. SYFTE: Syftet var att utvÀrdera i vilken grad personcentrerad vÄrd utifrÄn valda kriterier för PCV avspeglades i journalhandlingar av betydelse för vÄrdkedjans kontinuitet. METOD: Granskning gjordes av 194 elektroniska patientjournaler dokumenterade pÄ tvÄ medicinavdelningar (A och B). PÄ avdelning A kompletterades granskningen med ett utarbetat planeringsunderlag.

Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

I förskolan idag strÀvar man efter att arbeta jÀmstÀllt, vilket innebÀr att man utgÄr frÄn varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsÀttningar och chans till att utvecklas. NÄgot som man jobbar mycket med Àr genus, vilket handlar om att i stÀllet för att se könet sÄ ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta pÄ hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se nÄgon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

VÄrt syfte med studien Àr ta reda pÄ hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vÄrt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gÄng ha med en kritisk blick och granska om förskolorna lÄter barnen ha sÄ mycket inflytande som filosofin sÀger att de bör ha.VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ metod utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjÀlp av öppna intervjuer ville vi fÄnga informanternas egna erfarenheter, Äsikter och arbetssÀtt, utifrÄn deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emilia filosofin, de arbetar pÄ tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansÄg att barns inflytande Àr en vÀldigt betydelsefull del av deras arbete, dÀr de bör fÄ möjlighet att pÄverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att lÄta barn ha inflytande var större Àn i realiteten, dÀr det mÄnga gÄnger var pedagogerna som i förvÀg bestÀmt aktiviteter som barnen hade att vÀlja mellan.

How can we use modern X-ray technology to raise awareness of the information that is hidden in historic upholstery? The materials and techniques add information to the history object in question and  about a profession that is sparsely documented in our country. The knowledge we have today has largely been obtained by studying damaged upholstery, or by removing the show cover and upholstery, a technique which involves high risk of damaging the upholstery. X-ray technology offers  a non- intrusive way to examine historical upholstery.Through case studies, I examined four artefacts. The artefacts went trough an inititial visual exam before being transported to The National Heritage Board in Visby where they underwent a thorough X-ray exam.

Uppsatsen undersöker orsaker till fenomenet girting, dvs olyckor dÀr bogserbÄtar dras ned och potentiellt kapsejsar vid bogsering av farkoster. Undersökningen utgÄr frÄn 14 officiella haverirapporter om girtingsituationer vÀrlden över.  Med hjÀlp av modellen HFACS-MA kategoriseras olycksorsakerna i en orsakskedja för att utröna vilka kategorier som Àr mest frekvent förekommande i samtliga undersökta olyckor. Resultatet visar att dÄligt förberedda bogseroperationer (med otillrÀcklig eller utebliven planering och riskbedömning), brister i organisationernas dokumentation (manualer, instruktioner och procedurer), samt bristande kommunikation mellan de inblandade parterna var de största faktorerna för girting. För att minska risken för girting har rekommendationer framtagits, som bl a innefattar vikten av att hÄlla dokumentation uppdaterad, hÄlla tydlig kommunikation mellan inblandade parter under bogseringsoperationer samt planera varje operation noggrant och ge alla inblandade möjlighet till Äterkoppling..

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.