Vi har i egenskap av studenter samt privatpersoner uppmärksammat en tydlig trend gällande marknadsföring av produkter och tjänster. Vi ser att fler och fler företag erbjuder kringtjänster till deras produkter för att öka dess attraktivitet. Efterfrågan på marknaden tenderar också till att efterfråga dessa kringtjänster, så kallade mervärden. Vi har med denna uppsats sökt förståelse för mervärdeskapande, med fokus på hur företag kan använda sig av mervärdeskapande som en effektiv metod för differentiering. Med andra ord hur dessa kringtjänster kan vara relationsskapande genom kundlojalitet och därmed skapa kundsegment för företag.Vi har i denna undersökning genomfört en fallstudie på företaget Fazer restaurang.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Idag så har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav på att den ska vara näringsriktig och kostnadsfri för eleverna. Skolmåltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. Någonting som är ett förekommande moment i dagens skola är pedagogisk måltid. För ett bra utövande av den pedagogiska måltiden är det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men även som kommuner i många fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska måltiden har många tidigare studier valt att sätta pedagogerna i fokus.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt.

Syfte: Att undersöka och jämföra det specialpedagogiska stödet på två sektioner i samma skola, utifrån elevernas perspektiv. I förlängning syftar studien till att kunna öka kunskap om hur stödinsatserna fungerar och kan förbättras på skolan.Tidigare Forskning: Specialpedagogik anses vara en tvärvetenskaplig förlängning till pedagogik som handlar om att följa samhällets riktlinjer och sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till. Historiskt sätt beskrivs tre perioder sedan folkskolans införande; icke- differentiering, differentiering och integrering, som leder fram till nutiden då stor vikt läggs på specialpedagogiskt stöd i skolan. Alla skolor anses dock inte möta elevernas behov. Utifrån elevens syn beskrivs lärarens roll som ett viktigt inslag i skolupplevelserna samt i elevens självvärdering.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

An essay on whether high school students have different views on religion and religious education, and on conceivable didactic conequences of demonstrable differences..

Syfte:            Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur Collegium Restaurang & Konferens kan differentiera sin kylda färdigmat med fokus på kundens matval till kvällen, samt beskriva vilka möjligheter Collegium har att använda sig av relationsmarknadsföring.Metod:         Primärdata insamlades genom semi-strukturerade intervjuer med anställda och ägare på Collegium samt genom en enkät till nuvarande och potentiella kunder. Den insamlade informationen analyserades därefter till viss del kvantitativt (enkätsvar) och till viss del kvalitativt (intervjuer och de enkätsvaren med möjlighet till fria svar) med koppling till relevanta vetenskapliga teorier. Analysarbetet har dock till största delen genomförts kvalitativt genom användningen av the constant comparative method.Slutsats:       Studien som genomförts visar att kunderna inte äter färdigmat till kvällsmat särskilt ofta vilket innebär att det finns en marknadspotential. För att Collegium Restaurang & Konferens skall få kunderna intresserade av att köpa deras kylda färdigmat till kvällsmat, gärna oftare än de äter färdigmat idag, bör produkten vara lättillgänglig, resultera i en tidsbesparing men även vara ett socialt accepterat matval. Färdigmaten skall vara smakrik, ha tilltalande utseende, upplevas som nyttig och nylagad.

Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen.