Sök:

Sökresultat:

1488 Uppsatser om Pedagogisk bedömning - Sida 53 av 100

Att arbeta med stora barngrupper i förskolan - ur ett förskollÀrarperspektiv

Arbetets syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ sin arbetssituation i stora barngrupper. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar: ? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollÀrare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner i sydvÀstra SkÄne. VÄra informanter gav individuella och varierande svar angÄende sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

KÀllsortering i Skanska fastigheters bostadsomrÄden i Göteborg - en förstudie.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Taktil massage i förskolan : Metodens effekter ur ett pedagogiskt perspektiv

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med anvÀndandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med mÄlet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gÀller effekterna av att anvÀnda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebÀr att forskaren undersöker mÀnniskors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnt eller anvÀnder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att anvÀnda taktil massage kan hÀrröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med anvÀndandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att anvÀndandet av taktil massage medför att pedagogen som vÀljer metoden taktil massage stÀlls inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebÀr att pedagogen mÄste vÀlja mellan vad som vÀger tyngst, ett vÀrdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Skolans bemötande av elever i koncentrationssvÄrigheter : En komparativ studie om de anpassningar och framgÄngsfaktorer som skolan anvÀnder i bemötandet av elever i koncentrationssvÄrigheter.

Denna studie Àr en komparativ studie med en pedagogisk utgÄngspunkt som syftar till att kartlÀgga vad nÄgra lÀrare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, Är 1-3, har för uppfattningar om vad som Àr positiva anpassningar och framgÄngsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvÄrigheter. LÀrare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jÀmförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie pÄ nÄgra kÀrnÀmneslÀrare för de Àldre Ären, Är 7-9, i grundskolan. JÀmförelsen gjordes för att se om det fanns nÄgra likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgÄngsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivÄ. Resultaten visar bl.a.

Meningsskapande miljöer : - en studie om förskollÀrares syn pÄ innemiljön och dess pÄverkan pÄ barnet

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Klimathall i Norrbotten: En jÀmförande studie av platser i biltestregionen

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

SamhÀllskunskap i lÀrarutbildningen och dess mÄluppfyllelse

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Pekplattan i förskolan: En intervjustudie bland verksamma pedagoger

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

Tjock i en smal vÀrld : Sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos överviktiga patienter

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

Elever med alternativ kompletterande kommunikation och elevernas förutsÀttningar för utveckling i grundskolan

Den hÀr studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att ta reda pÄ nÄgra pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som anvÀnder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gÄng har det visat sig att just den hÀr företeelsen Àr lite utforskad och att det varit svÄrt att hitta tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultaten pekar mot en positiv förÀndring med avseende pÄ vilken personal som anstÀlls för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag Àr det Àr vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jÀmfört med för tio Är sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmÀnhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens sprÄkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna ocksÄ har andra svÄrigheter och att pedagogerna fÄr lösa mÄnga problem efter egen bÀsta förmÄga.

Skolkuratorers handlingsutrymme i en pedagogisk kontext : En kvalitativ studie

The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them.

Expansionsfondens tillÀmpning i praktiken

Vi vill öka kunskapen kring hur lagen om expansionsfond tillÀmpas och uppfattas i praktiken, av redovisningskonsulter, enskilda nÀringsidkare, skattehandlÀggare, skattejurister och redovisningsexperter. Hur anvÀnds expansionsfonden och vilka faktorer pÄverkar dess tillÀmpningUndersökningen kombinerar Grundad Teori med en diagnostisk analys och bygger pÄ sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data.HÀlften av redovisningskonsulterna avsÀtter till expansionsfond i lÄg utstrÀckning, trots tillrÀckligt kapitalunderlag. De upplever expansionsfonden som riskfylld eftersom nÀringsidkaren har svÄrt att sÀrskilja fullbeskattat kapital frÄn lÄgbeskattat. Expansionsfonden vÀljs dÀrför ofta bort till förmÄn för periodiseringsfonden. Neutraliteten mellan olika företagsformer fungerar inte i praktiken eftersom verktyget, expansionsfonden, Àr svÄrt att förstÄ för nÀringsidkaren.

EQ i förskolan : Att arbeta praktiskt med barns sociala och emotionella kompetenser

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lÀra oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet Àr Àven att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebÀr. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan lÄg till grund för utformandet av vÄra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.VÄr utgÄngspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika omrÄdena inom EQ (social kompetens, empati, förmÄga att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom och motivation).

Han nÄr inte tvÄlen : integrering/inkludering ett stÀndigt lÀrande. En studie om lÀrares förutsÀttningar att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

ModersmÄl och tvÄsprÄkighet

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarnatt utveckla sitt modersmÄl och i andra hand utveckla det svenska sprÄket. Den teoretiskaundersökningen besvarade frÄgan varför modersmÄl behövs. Den empiriska undersökningenavsÄg att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningar som handlar om organisation och syn pÄmodersmÄlsstöd.En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation pÄ en förskola anvÀndes. Deintervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre mÀn, varav tvÄ av dem varrektorer och en var kommunfullmÀktigeiedamoten. De var i Äldrarna 40 till 55 Är gamla.I Halmstad pratar man 22 olika sprÄk och det finns flera förskolor med mÄngfalden.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->