The impact of classroom enviroment with respect to learning.

?Mobila enheter ? anpassning av hemsidor skapade med EPiServer CMS? handlar om tekniker och metoder för att anpassa en hemsida skapad i publiceringsverktyget EPiServer CMS för mobila enheter. Rapporten berör både tekniska bitar så som hur man kan presentera två helt olika versioner av samma sida och hur man löser scrollning på mobila enheter till mer teoretiska avsnitt som handlar om hur man presenterar innehåll som passar den mobila enhetens skärm.Syftet var att undersöka om det är möjligt att skapa återanvändbar kod som går att använda på flera olika webbplatser och samtidigt skapa den mobila versionen med samma html-kod som redan finns och på så sätt undvika extra arbete för att koda om sidorna. Vidare så undersöktes det om det gick att få en ?app-känsla? på den mobila versionen utan att utveckla en nativ applikation..

Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmänna råden som publicerats 2014.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienterhjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädslaoch skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro.

Artros är en folksjukdom som kan påverka alla leder i kroppen. Artros i händerna är vanligast bland kvinnor. Enligt rådande forskning ger denna form av artros en stor inverkan på vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om på vilket sätt det påverkar. Syftet med studien var således att belysa hur kvinnor med artros i händerna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats användes och metoden var semistrukturerad intervju.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen från Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frågeställningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen på barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid Linnèuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012Författare: Martin Åkesson och Malin LindqvistHandledare: Lena OlaisonTitel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardiseringBakgrund: Minskade barriärer mellan gränser medför att det blir allt lättare för företag att förflytta sin verksamhet till andra länder genom etablering. Efterfrågan från befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter på en ny marknad. En marknad som utvecklats på grund av minskade barriärer i och med EU, är den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmärks av ett fåtal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med åren och ger plats för nya aktörer på marknaden.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel ? förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process..

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att redogöra för ett internationellt företags marknadsföringsstrategi på den europeiska marknaden, i det här fallet Volvos, sett ur ett standardiserings- och anpassningsperspektiv. Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie för att få en teoretisk grund för arbetet. Därefter utfördes en empirisk studie av Volvo med hjälp av intervjuer med anställda på företaget samt med nyckelpersoner på reklam- och mediabyråer. Vid analysen av Volvos marknadsföring har vi även använt oss av reklamfilmer och annat material från företaget. Resultatet från den empiriska studien sattes i relation till de aktuella teorierna.