The purpose of this study was to describe, understand and analyze the thought behind the perception amongst pedagogues´ on multicultural work in preschools, based on an intercultural perspective. In this study, I questioned the pedagogues´ view on the work in preschools that prepares children for a life in a multicultural society and also the way they describe the cultural challenges.The study was accomplished and questions were answered by studying current literature and previous research in the field. I also interviewed four pedagogues from two different preschools located in separate areas.This study shows that many opinions that pedagogues expressed in the interviews can be traced back to an ?us vs. them? perspective, in which your own culture, the Swedish one in this case, is the most critical and should receive the greatest attention in preschool.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play?  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.

Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan på barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för barns utveckling och lärande..

Detta är ett examensarbete i ämnet Miljövetenskap 120 poäng på Malmö högskola. Examensarbetets syfte är att undersöka barns förhållande till naturen hos en klass elever på en miljöskola i Malmö. Författaren har också haft som syfte att ta reda på vad barnen tycker om att gå på en miljöskola. Metoden för arbetet har varit kvalitativa gruppintervjuer med 12 elever på miljöskolan. För att ge läsaren helt ska tillgodogöra sig innehållet har en bakgrund till skolans styrdokument, miljöskola, naturskola och miljöundervisning presenterats.

Det här examensarbetet handlar om vad läs- och skrivsvårigheter är och hur vi som arbetar i skolan kan hjälpa de elever som har problemet. Som en bakgrund besvaras frågor kring definitioner av läs- och skrivsvårigheter, vilka orsaker som kan finnas, vad som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter och hur de upptäcks. Eftersom mitt huvudsyfte med arbetet är att ta reda på hur man kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter upptar en stor del av arbetet just frågor kring detta. Arbetet belyser här olika sätt att hantera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det visar också på hur man i skolan kan underlätta för dessa elever och vad man kan göra för att hjälpa dem i den vanliga klassrumssituationen.

Syftet med denna rapport är att återge en del av den verklighet IT-forensikern står inför och vilka utmaningar som hör till denna samt att producera ett övningsmaterial som kan användas när IT-forensiker nyanställs.För att åstadkomma detta brukas en variation av Case-metodik. Mer precist används ett fiktivt brottsfall som grund för ett virtuellt operativsystem. I detta system planteras information som är relevant för utredningen av det påhittade fallet. Övningen i sig består i att eleven, utifrån givna ledtrådar, skall söka rätt på tillräckligt mycket komprometterande data för att kunna stödja en misstanke. Utmaningen är att skapa en miljö som står nära verkligheten.

Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet på.

The aim of our thesis was to gain greater knowledge of how young people relate to religion, religiosity and life, and this behavior might show influences of a gender perspective. Part of the aim was also to have greater awareness of how our education should include a gender perspective. To get to this goal, we have assumed the qualitative investigation method which we discussed with a number of students who read last year of high school. First, the interviews were aimed to let students talk about matters concerning religion and life. The next step was to examine their thoughts with a gender perspective as a starting point.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans Pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv. Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

Att behärska två språk och två länders syn på Pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med arbetet var att undersöka förutsättningarna för att eleverna ska kunna använda sig av Internet för att de ska få kunskaper om ett tema. Till min hjälp ställde jag tre forskningsfrågor. ·Vilken vana har eleverna av Internet? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? ·På vilket sätt använder sig elever av Internet som informationskälla? ·Kommer eleverna att hitta information inom Projekt Länder? För att kunna besvara dessa frågor använde jag mig av en enkät och observationer. Det visade sig att eleverna hade god vana av datoranvändning.

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

Det här arbetet handlar om flow och hur begreppet samverkar med olika aktiviteter i våra liv. Bakgrunden till flow förklaras inledningsvis i kapitlet om teoretisk bakgrund och sätts senare i relation till inre förändring, socialt samspel, fysisk aktivitet, kommunikation, samt Pedagogik. Syftet med arbetet är att ge svar på hur flow kan användas i undervisning. Som metod för datainsamling har jag gjort en gruppintervju med fyra lärare aktiva vid Musikhögskolan i Malmö. Gruppintervjun fungerade som ett vardagligt samtal mellan fyra personer och resultatkapitlet är sammanställt i sex rubriker: Introduktion; Personernas uppfattning om flow; Vägar till flow och hinder på vägen; Gruppflow; Flow, kvalitet och kommunikation; samt flow och undervisning.

AbstraktTitel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StåhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..