Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i Pedagogik.

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper..

Denna studies syfte är att med utgångspunkt i den allmänna diskursen om likvärdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spänningsfält mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien använder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvärdighetens pragmatiska innebörd. I skärningspunkten mellan Pedagogik, politik och filosofi pågår olika diskurser om likvärdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik står överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvärdighet är en myt eftersom pragmatiska sammanhang förändrar diskursen om likvärdighet till många olika perspektiv och antaganden..

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen.

Studiens syfte var att kartlägga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmänhet och i synnerhet på den undersökta skolan. Frågeställningenvar: Hur ser eleverna på undervisningen i biologi, biologins olika ämnesområden samtbiologiämnets livsanknytning på denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhämtadesgenom en enkät som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanställdes ochanalyserades utifrån frågeställningen. Eleverna anser att betygen är viktigare än ämnet i sigoch att de delar av ämnet som har anknytning till dem själva är intressantare än allmännabiologikunskaper.

Denna C-uppsats syftar till att nå en större förståelse för vilka krafter det är som påverkar individers engagemang i ett livslångt lärande. Både lärandets livsvida och dess livslånga dimension behandlas. Dessa dimensioner är ett försök att inom ramen för ett livslångt lärande beskriva hela det universum inom vilket lärande kan ske. Studien har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ämnesområdet Pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende längtan och vilja till lärande och utveckling.

I denna studie har vi valt att granska hur förskollärare respektive lärare uppfattar drama som metod, deras val eller bortval av detta arbetssätt samt hur drama kombineras med barns och elevers språkutveckling. Kvalitativa respondentintervjuer är det metodval som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar. Resultaten har sedan bearbetats genom Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas och lärarnas synsätt på drama.     Slutsatsen som baseras på den insamlade datan är att förskollärare har en bredare uppfattning på drama som metod medan lärarna i större utsträckning uppfattar drama som teater. Dock är samtliga av Sternudds perspektiv representerade av båda verksamhetsformerna där förskollärare och lärares uttalanden i viss mån kan sammankopplas med flera av perspektiven..

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgår från frågeställningenHur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan.

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka och jämföra gymnasielärares syn på kunskap och lärande i förhållande till: när de utexaminerades, den då gällande läroplanen och dagens läroplan. Vår teoretiska utgångspunkt var de tre dominerande lärandeteorierna som genomsyrat skolan och läroplanerna de senaste femtio åren: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Tillvägagångssättet för den empiriska undersökningen var två olika metoder. En kvalitativ metod där vi intervjuade två gymnasielärare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod där vi gjorde enkätundersökning bland gymnasielärare. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i Luleå kommun samt att informanter var aktiva lärare.

Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor.