The aim of our thesis was to gain greater knowledge of how young people relate to religion, religiosity and life, and this behavior might show influences of a gender perspective. Part of the aim was also to have greater awareness of how our education should include a gender perspective. To get to this goal, we have assumed the qualitative investigation method which we discussed with a number of students who read last year of high school. First, the interviews were aimed to let students talk about matters concerning religion and life. The next step was to examine their thoughts with a gender perspective as a starting point.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv. Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

Det här arbetet handlar om flow och hur begreppet samverkar med olika aktiviteter i våra liv. Bakgrunden till flow förklaras inledningsvis i kapitlet om teoretisk bakgrund och sätts senare i relation till inre förändring, socialt samspel, fysisk aktivitet, kommunikation, samt pedagogik. Syftet med arbetet är att ge svar på hur flow kan användas i undervisning. Som metod för datainsamling har jag gjort en gruppintervju med fyra lärare aktiva vid Musikhögskolan i Malmö. Gruppintervjun fungerade som ett vardagligt samtal mellan fyra personer och resultatkapitlet är sammanställt i sex rubriker: Introduktion; Personernas uppfattning om flow; Vägar till flow och hinder på vägen; Gruppflow; Flow, kvalitet och kommunikation; samt flow och undervisning.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande.Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna.

Examensarbetet ger läsaren en inblick i förhållningssättet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jämförs annan forsknings syn på en gynnsam lärandemiljö för barn med koncentrationssvårigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhållningssättet är fördelaktigt för elever med koncentrationssvårigheter.Undersökningen, som är baserad på intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel på hur pedagoger använder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvårigheter och deras behov. Respondenterna är positiva till Human Dynamics och menar att förståelsen för olikheter och insikter om sig själv har hjälpt dem att se olika individers behov på ett annat sätt än tidigare.Slutsatsen är att Human Dynamics teori är förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svårigheter utan specialpedagogiska åtgärder är nödvändiga i vissa fall..

Syftet med vår undersökning var att kartlägga elevers lärstilar samt att ta reda på elevers upplevelse av att ha fått veta sin lärstil. Vi har använt oss av en lärstilsanalys för att kartlägga lärstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda på elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i Luleå kommun. I vår undersökning kom vi fram till att elever har olika sätt för att lära sig på bästa sätt. Vi måste därför som lärare anpassa vår undervisning så att den passar alla elevers olika sätt att ta till sig och bearbeta information.

Syftet med detta arbete är att söka ta reda på vilka problem och svårigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda på dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner från början av 1900-talet fram till idag. Därefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svårigheter och varför de utvecklar dessa. För att få en inblick i hur adopterade själva ser på sin situation innehåller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen går att läsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Denna undersökning avser att studera hur musiktatergruppen "Nalta" arbetar för att fånga barns intresse och behålla det. De framför en föreställning som heter "Mamma bas får en baby" för i huvudsak barn i åldrarna 3-10 år. Undersökningen genomfördes genom observationer av föreställningen och intervjuer med gruppen. I undersökningen framkom två speciella faktorer som påverkade gruppens möjligheter till kontakt med barnen. Det första är att gruppen själva upplever och agerar utifrån egen lust och glädje.

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..