Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen består av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen består av fem pojkar och fem flickor i år 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktär. Uppsatsen grundar sig till en stor del på den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken är inriktad på att nå uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar på elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt är, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstår, vilka känslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter får..

Events that have effected music teachers? view on education - Interviews with four violin-teachers. The purpose of this research is to find out what forms the violin-teachers view on how education shall be operated. Through qualitative interviews, four violin-teachers from around Sweden have told about their growing up, higher musical education and what is current. The result shows that the higher musical education and their own teachers throughout the years are factors that have partially shaped their views.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.

Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till utvecklingssamtalet.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjälp av litteratur i ämnet åldersintegrerad undervisning få inblick i vad denna organisationsform kan innebära.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av åldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara både pedagogiska och resursmässiga. Jag försöker också ge en bild av hur spridd den åldersintegrerade undervisningen är idag i Sverige. Arbetssättet i åldersintegrerade klasser är ofta individualiserat och eleverna planerar själva en del av arbetet, annat bearbetas åldersblandat och då ofta i form av temaområden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om åldersintegreringens för- och nackdelar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhåller sig till nutida diskurs om militärt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. Två frågor ställdes: På vilket sätt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militära texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, där en inriktning betonas på bekostnad av den andra, eller där båda inriktningarna låter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. Från på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. Från dessa dokument erhölls svar till frågorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Den här uppsatsen vill exemplifiera och beskriva hur interaktionen mellan människor och djur kan användas i socialt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med professionella som använder djur i vardagen. Allt från vårdhundar hos dementa på äldreboende till ridhästar för att hjälpa unga med självdestruktivt beteende, har vi funnit gemensamma effekter som djuret bidrar med i inter-aktionen. Genom att applicera teorier som social pedagogik, makt och symbolisk interaktionism försöker vi tydliggöra interaktionen och vad som sker utifrån olika teoretiska perspektiv. Ur resultatet kommer vi presentera djurets olika funktioner och roller som icebreaker, motivations verktyg, skapare av sammanhang och signifikant andre.

Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra.

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..