Sökresultat:
38918 Uppsatser om Pedagogik inom förskolan - Sida 28 av 2595
Officepaketet och dess möjligheter i NO-Àmnena i Är 4-9 : 6 applikationer med lÀrarhandledning gjorda i Access, Excel och PowerPoint
Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Ăr det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.
LÄgstadiet och skolbiblioteket : En undersökning bland skolledare och lÀrare pÄ lÄgstadieskolor i Malmö.
The current curriculum requires a well functioning school library and an active use of it. In junior school grades 1-3 the children primarily learn basic skills. Knowledge about libraries and how to use them and different media is part of these skills. Therefore my intention was to investigate how school libraries in junior schools look, how they are used in the training and how they could be used in junior school education. I focus on the pedagogic role of the school library and the library as information center.I begin by going through what the school law and the curriculum say - or do not say - about the use of the school library.
Vad ska de estetiska Àmnena vara bra för? : En kvantitativ undersökning om elevers syn pÄ de estetiska Àmnena i grundskolan
This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..
Sociala relationers pÄverkan pÄ anstÀllda - En kvalitativ arbetsplatsundersökning
Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.
Arbetsterapeuters upplevelse av hur TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism
Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) Àr ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet Àr att minska avstÄndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att fÄ personen sÄ delaktig i samhÀllet som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie dÀr fem arbetsterapeuter i SkÄne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.
Gestaltande tematisk undervisning i historia - Förskola och grundskolans tidigare Är
Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.
?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden?. LÀrare och medier i undervisningen
Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.
Pedagogisk dokumentation : Vad, hur och varför?
Efter att den reviderade lĂ€roplanen för förskolan, Lpfö98/10, trĂ€tt i kraft har kravet pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollĂ€rares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus pĂ„ de didaktiska frĂ„gorna vad, hur och varför? Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Ăven negativa aspekter sĂ„ som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsĂ€tt pĂ„ vad den pedagogiska dokumentationen Ă€r har framkommit i undersökningen..
LÀrares syn pÄ ledarrollen
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad lÀrare har för uppfattning och syn angÄende ledarrollen i yr-ket. Dessutom Àr syftet att se om och hur det förs nÄgra pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen pÄ skolorna.Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en studie i form av intervjuer med sex lÀrare. I litteratur-genomgÄngen tar jag upp nÄgra definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar Àven hur man ser pÄ ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jÀmförelse mellan synsÀtten pÄ ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lÀrarnas syn pÄ ledarrollen.Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna delar uppfattning, angÄende ledarrollen, med fler Àn en ledar-stil samt att alla lÀrarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..
Inventering och sammanstÀllningav publikationer inom geovetenskaplig didaktik
This thesis presents a general definition of science education and earth science education.An inventory has been conducted of published material during the years 2011-2013, withthe start in 2013 and working backwards for international publications and with no timelimits in time for Swedish publications. Different databases were used during April 2013 forthe inventory.The thesis organizes and analyses published material in earth science education in a tablewith a following discussion.The purpose with the inventory was to investigate the amount and content ofprevious year?s publications in earth science education. Concept inventories were foundto be the most common subject of the found material, followed by virtual field studies. Thelargest amount of publications was published in North America.
LÀsa bör man, annars dör man ? Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen?
BAKGRUND: Under vÄr tid hÀr pÄ Högskolan i BorÄs har vi lÀst mycket omskönlitteratur i svenskÀmnet i relation till meningsfullt och lustfylltlÀrande. Bilden som vi tycker Àr vag i detta sammanhang Àr hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. DÀrför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom omrÄdet vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka variationen av hur skönlitteratur anvÀndsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare Är.METOD: Vi har valt att utföra vÄr undersökning med hjÀlp av redskapet selfreport.RESULTAT: VÄr undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de anvÀnder sig av skönlitteratur. FrÀmstanvÀnder sig pedagogerna av höglÀsning och tyst lÀsning men Àven avskönlitteratur som material för att integrera olika skolÀmnen för atteleverna ska fÄ en djupare kunskap..
Elever med DAMP
DAMP stÄr för Dysfunktion ifrÄga om Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebÀr funktionsstörning inom mÄnga olika omrÄden och av olika hög grad, dÀrför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förstÄelse för barnets handikapp kan man som lÀrare underlÀtta barnets skolgÄng. Det Àr skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom fÄr den hjÀlp de behöver.
Vad Àr dyskalkyli? : En teoretisk-praktisk studie av dyskalkyli i skolan och om det Àr möjligt att bli hjÀlpt?
I uppsatsen redovisas vÄrt examensarbete inom den kompletterande lÀrarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete Àr att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att fÄ en klarare bild av vad dyskalkyli Àr och hur vi som lÀrare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet Àr en komparativ litteraturstudie dÀr vi utgÄtt frÄn material kopplat till dyskalkyli och matematiksvÄrigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att fÄ en inblick i hur arbetet med matematiksvÄrigheter bedrivs.VÄr slutsats Àr att dyskalkyli Àr svÄrt att begripa och att det Àr svÄrt att avgöra nÀr en elev har dyskalkyli och inte allmÀnna matematiksvÄrigheter. Trots detta Àr det viktigt att stÀlla en diagnos för att eleven skall kunna fÄ rÀtt hjÀlp. Vi kan Àven konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..
Barns olika vÀrldar   : En studie om Reggio Emilia, Waldorf & Montessori
Syftet med vÄrt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebÀr för ett barn att gÄ i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÄ genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vÄrt teoretiska ramverk för att fÄ kunskap om Àmnet vi valt. Sammanlagt sÄ har vi intervjuat nio pedagoger pÄ sex olika förskolor.I resultatet sÄ fann vi bÄde likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det Àr viktigt att vara medveten om detta dÄ det hör till det förhÄllningssÀtt mot de barn man arbetar med. VÄr förhoppning Àr att ge lÀsaren nÄgon form av tankestÀllare och pÄ sÄ vis fundera pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt kanske hitta nÄgot anvÀndbart att anvÀnda i sin egen verksamhet..
MatematikinlÀrning : Hur gör lÀrarna och varför?
Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ĂndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..