Sökresultat:
38918 Uppsatser om Pedagogik inom förskolan - Sida 24 av 2595
En jÀmförelse av matematikundervisningen mellan den kommunala skolan och Montessoripedagogiken
Med mitt examensarbete vill jag göra en jÀmförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom Àmnet matematik. Hur lÀr man ut matematik inom de tvÄ skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt Ätskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gÀller matematiken i skolans Är 1-3.
Internets roll i SO-undervisningen
Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..
Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.
Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot
bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan
st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med
studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur
f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn
konstruerar makt i sina kamratkulturer.
Erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan : Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa
Larsson, Linda (2012) ErfarenhetslÀrande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. LÀrarprogrammet pÄ högskolan i GÀvle.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare fÄr arbeta fram pengar och Äka pÄ en studieresa till Auschwitz i Polen.
Gamification: mot en definition : En kvalitativ studie och kartlÀggning av begreppet gamification och dess framtida implementering
Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att utforska och kartlÀgga begreppet gamification. Syftet operationaliseras i tre frÄgestÀllningar. Vad finns det för likheter respektive skillnader i synen pÄ Gamification mellan ett antal yrkesverksamma inom Gamification? Hur ser yrkesverksamma med olika bakgrunder inom psykologi, pedagogik och marknadsföring pÄ framtiden för Gamification och dess anvÀndningsomrÄde? Vilka för- och nackdelar kan finnas med Gamification? Uppsatsen teoretiska utgÄngspunkter omfattar de psykologiska krafterna bakom spel som flow och motivation, teorier om det praktiska anvÀndandet av gamification och teorier om Generation Y. För att samla empiri har kvalitativ metod anvÀnts i form av semistrukturerade explorativa intervjuer dÀr yrkesverksamma inom gamification har intervjuats.
Elevers"eget arbete"- ett inlÀrningshinder eller en utvecklingsmöjlighet?
Detta arbete Àr en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte Àr att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen Àr att arbetsformen kan vara ett inlÀrningshinder om eleverna bara fÄr arbeta efter denna metod..
NÄr svenska skolan mÄlen för geografiundervisningen? En kort studie av tvÄ skolor i Linköping.
I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan nÄr de mÄl som Àr satta för geografiundervisningen i Är 5 och i Är 9. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhÀndigt ritade kartor. FÀltundersökningarna som gjorts i Är 5 och i Är 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrÄn kursplanens mÄl..
O fÀrdighet : skolan skola skolas
Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..
Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.
Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.
?FÄr jag ocksÄ frÄga en varför-frÄga?? En studie om elevers upplevelse av ett skolprojekt
Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.
LĂ€rande inom teater och drama: En litteraturstudie
Teater och drama har mycket gemensamt dÄ bÄda anvÀnder sig av rollgestaltande uttryck. BÄda fungerar Àven som undervisningsmetoder pÄ olika sÀtt och anvÀnds pÄ skilda vis inom skolan.Detta arbete Àr en litteraturstudie som söker efter aktuell forskning för att undersöka vad det Àr för kunskaper eleverna lÀr sig genom teater och drama, det vill sÀga, vilka kompetenser eleverna fÄr genom dessa. Vad som framkommer enligt denna litteraturstudie Àr att lÀrande inom teater och drama sker pÄ mÄnga olika sÀtt. Förutom gestaltande kompetens lÀr sig eleverna ocksÄ mycket annat sÄ som empati, engagemang, tydlighet i sitt kroppssprÄk och fördjupat lÀrande i annat Àmne.Slutsatsen Àr att forskningen frÀmst beskriver teater och drama som ett sÀtt att lÀra sig ett annat Àmne, till exempel naturvetenskap, historia eller sprÄk, medan det konstnÀrliga lÀrandet inte i lika hög grad lyfts fram. I denna litteraturstudie kunde Àven observeras att lÀrande i drama gav fler söktrÀffar Àn lÀrande i teater vilket kan tyda pÄ att drama Àn sÄ lÀnge i dagens samhÀlle Àr mer vetenskapligt granskat..
Varför matematikmaterial? : Material i Montessoriinriktade och Reggio Emilia inspirerade förskolor
Vi har utgÄtt ifrÄn det sociokulturella och fenomenografiska perspektivet i vÄr studie. VÄr studie har behandlat vilket material som finns och anvÀnds pÄ respektive förskolor i arbetet med matematiken. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt materialet anvÀnds av lÀrarna och av barnen samt om det finns en matematisk miljö pÄ förskolorna, och i sÄ fall, hur den kommer till uttryck.  Syftet  med vÄr studie  var att  ta  reda  pÄ  anvÀndningen  av matematikmaterialet pÄ förskolor som arbetar utifrÄn Montessori inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har Àven tagit reda pÄ pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jÀmföra de olika pedagogikernas anvÀndning av material. VÄrt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer.
LĂ€rarstuderandes musikpedagogiska reflektioner
Syftet med denna uppsats var att uppnÄ en ökad kunskap om ett kompetensomrÄde sam har betydelse för ett kommande lÀraryrke, nÀmligen lÀrarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lÀrarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes bÄde pÄ individ- och gruppnivÄ. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseomrÄden. ? Beskrivningar av förelÀsningar, lektioner och seminarier.
En studie av hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet upplever sin kunskapsnivÄ i Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK)
Den digitala utvecklingen bÄde i samhÀllet i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. MÄnga ungdomar idag har tillgÄng till digitala verktyg sÄ som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta stÀller nya krav pÄ utbildning och dÀrmed ocksÄ nya krav pÄ lÀrarna. Ett urval av matematiklÀrare pÄ gymnasienivÄ fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivÄ de anser sig ha med avseende tre huvudomrÄdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ÀmnesinnehÄll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lÀrarna anser sig ha en hög kunskapsnivÄ med avseende pÄ pedagogik och ÀmnesinnehÄll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivÄn ligger lÀgre nÀr det gÀller teknik och dÄ framförallt den rent tekniska biten (t.ex.
Utbildningsradion : vad Àr det och vad har de att erbjuda?
Det hÀr arbetets syfte Àr att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad Àr UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lÀrare i Ärskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att pÄvisa att det bÄde Àr kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lÀrare har en positiv attityd till Utbildningsradion..