Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa Pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning därefter. Syftet med denna undersökning är att vinna en ökad förståelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nå vårt syfte har vi intervjuat pedagoger i både förskola och skola, där de, ur sin egen synvinkel, fått rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgångspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av både förskollärare och grundskollärare anser sig använda den berättande utgångspunkten allra mest.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra Pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

I denna studie problematiseras huruvida pedagoger använder sig av konflikthantering i förskolan. Syftet med studien är att studera hur pedagoger agerar när det uppstår konflikter i deras förskolemiljö. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nå vårt syfte. Vi har använt oss av två frågeställningar. När uppkommer svårigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier använder sig pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger på en fenomenologisk ansats.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på Pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprättandet av åtgärder efter de nationella proven i år 3 i svenska och svenska som andra språk eventuellt kunde leda till att elever nådde kunskapskraven i år 6 samt att ta del av Pedagogers resonemang runt de åtgärder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv där grunden är att lärande sker i det sociala samspelet. För att människan ska utvecklas och gå vidare i sitt lärande behövs stöd och utmaningar från omgivningen. Kommunikation och delaktighet är viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgångspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument från sexton elever som analyserades och tolkades utifrån en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna använde nationella proven både för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvärdig då jämförelser görs mellan skolor och kommuner.

Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka Pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i Pedagogers ledarskap, som främjar utveckling och lärande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgår ifrån två lärteorier. Dessa är Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tänkande är uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg på en stege. Varje stadie bygger på varandra och det handlar främst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet måste ingå i en social och kulturell kontext för att lära.

Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångarbarns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrånspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas liggabakom läroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade påutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorinom förmedlat/medierat lärande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på treolika småbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre positioni barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmärksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för attförstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barnsförståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras pålärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende.Intervjuerna pekade på att Pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig fråndet som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödetsupplägg samt mellan Pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lärande.Resultaten synliggjorde några möjliga områden för Pedagogerskompetensutveckling..

Med utgångspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring Pedagogers synsätt påmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete ämnat ge svar på hur dagensförskollärare ser på matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollärare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. Förskollärarna i studien vittnar om att de undersenare år tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu än vad de gjorde för ett par år sedan.Antalsförståelsen var det innehållsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lära sig använda olika matematiskabegrepp. Förskollärarna menar att matematiken finns överallt och att det ärviktigt att synliggöra och uppmärksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs påett bättre sätt jämfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..

I vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vårt övergripande intresse är synen på lärande och den lärande människan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vårt syfte är att undersöka hur synen på den lärande människan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vår studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid två separata tillfällen samt på två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön är viktiga faktorer för lärandeprocessen. Pedagogerna hävdar att miljön är av stor vikt för lärandet och utvecklingen hos barnen, även att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka Pedagogers upplevelser av specialPedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Annual reports are by many considered to be companies primary way to inform their world where the CEO's words are read most carefully by shareholders. The purpose of this paper is to examine the design of the CEO's words in annual reports in light of the financial crisis in 2008. The study seeking explanations for change, similarities and differences in the various texts based on three themes which are results, future and confidence. In this qualitative study five CEO's words are explored by means of a discourse analysis, all from large Swedish industrial companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Some of the results shown is that the CEO tends to talk about the company's results in a self-serving manner and CEO speaks more aboutm the results before than after the crisis.