Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotioninkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogeninriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrånflera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsoriskeroch motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med min studie är att studera och analysera några av grundskolans lärares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass i grundskolan, ur ett lärande perspektiv. Mina frågeställningar är vilka uppfattningar har utvalda lärare om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lärarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbättrar sina resultat i kärnämnen, genom användandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbättrar sina skolresultat i kärnämnen, främst i matematik och engelska.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.? - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

I denna studie har vi försökt att fånga pedagogers och elevers syn på samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som är i behov avsärskilt stöd, och får detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jämfört med övriga elever och om det påverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom området för specialundervisning genom att se påbemötandet av elever i behov särskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlärandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger på kvalitativa frågor ställda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssätt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som får specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn på sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig åt. Majoriteten i bådadelarna av undersökningsgruppen är överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter påverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i några avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagogen kan arbeta förberedande, när något inträffar och efter arbetet med elever i sorgearbetet i anslutning till ett dödsfall. Det är viktigt att redan vid tidig ålder att börja prata om döden och vad den innebär, för att eleverna ska få en förståelse och kunna bearbeta och hantera sorg bättre.Avsikten med undersökningen var att genom en enkätundersökning få reda på i vilken omfattning sorg och död behandlas i klassrummet och i vilken utsträckning handlingsplaner följs och används. För att få en djupare förståelse av hur pedagoger arbetade gjordes även individuella intervjuer. Undersökningen visar att alla berörda skolor har en handlingsplan men få pedagoger använde sig av den. Det framgår även att pedagogers arbete med sorg förekommer endast vid enstaka tillfällen, de lägger inte någon vikt vid förarbete kring sorg..

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om användningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte är att beskriva utvecklingen av området matematik och musik i ett lärandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom området.För att få en bild av elevers uppfattningar har jag att använt mig av en kvalitativ metod, där det viktiga är att tolka och förstå elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna få en uppfattning har jag utformat två lektioner med bråkräkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bäst kunna fånga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

 Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet fysik som innehåll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga ämnena finns i verksamheten men på grund av förskollärares olika erfarenheter och kompetenser så blir fysikämnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att få svar på studiens frågeställning användes intervju som metod. Två förskollärare från tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollärare uppfattar att fysik som innehåll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgår från experiment, eller med utgångspunkt i vardagserfarenheter där man arbetar utifrån barns intresse för att synliggöra fysikinnehållet. .

Through a quantitative examination, 26 pedagogies in the pre-school activity answered a few questions in an enquiry about outdoor education. The purpose with this examination was to find out what pedagogies think and apprehend about outdoor education, and also if the "education plan" is in their minds during outdoor activities and if they see them self´s as competent in nature studies. They have also answered questions whether they think that they have good outdoor environment that stimulates children´s development and learning and if there´s any forest that they visit on regular basis.The pedagogies think that during time spent outdoor, it´s the motor skills that are best developed. All of the pedagogies mentioned above think that they need to get more educated in nature studies and also that pedagogies attitude towards time spent outdoors affect the children. They do not think about the goals and intentions of the "educations plan" all the time.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur pojkar uppfattar sin bokläsning i skola och på fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas föräldrar värderar läsningen högt och att de har fått den första påverkan av läsning genom att deras föräldrar läste sagor för dem när de var små. Pojkarna får läsa böcker själva i skolan minst en gång i veckan och nästan alla läser själva böcker på sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angående vad som behövs för att läsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.