Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur pedagogers förhållningssätt till barn och deras samspel med surfplatta, påverkar barns lärande och utveckling i verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ ansats, där observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhållningssätt som framträder när pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lärande som skapas utifrån pedagogers förhållningssätt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfällen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, där faktorer på individ- och gruppnivå påverkar pedagogens förhållningssätt mot surfplattan.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolePedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner.

Vårt syfte med denna uppsats är att som blivande förskollärare få mer kunskap om pedagogens åsikter på hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom ämnet döden. Döden är en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur är en naturlig del i förskolan. Vilka åsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar ämnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svårigheterna med ämnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare inställning till ämnet.

BakgrundKonflikter är en vanlig företeelse i förskolans vardag. Både den litteratur vi tagit del av och pedagogerna i undersökningen tar upp att en konflikt innebär en oenighet mellan barnen. Undersökningen tar upp att känslor är en stor orsak till många konflikter. För att konflikten ska kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det betydelsefullt med bra kommunikation.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna går till väga för att lösa de konflikter som uppstår mellan barnen i förskolan.MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av observationer och intervjuer i förskolan. Vi har observerat några konfliktsituationer i förskolan för att på så sätt få syn på pedagogernas sätt att hantera dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lärande inom olika ålderssammansättningar i förskolan. Från två olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som särskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att såväl barngruppen som miljön är aktiva delar i barnens lärande eftersom barn lär genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhålls även inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgångspunkt. En slutsats som dras är att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men också med de vuxna i förskolan.

Jämställdhet är en stor fråga i dagens samhälle. Det har varit många diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan än flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målsättningen var att synliggöra om det var någon skillnad på hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda på detta observerades lärarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, där pedagogerna fick svara på frågor som byggde på tidigare forskning och litteratur kring jämställdhet, genus och könsbeteende i skolan.

Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur man som förskollärare väljer att implementera bild, drama och musik utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville också få en förståelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Utifrån litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtänkt och utan reflektion. Vi lade även märke till att samtliga pedagoger finner en svårighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs på ett visst sätt.