En artefakt är en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel på grund av förändringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan även vara påverkade av patientens normala rörelser, såsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mängd olika typer av artefakter. Patientrörelse är det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast är relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjärtpulsation.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur från förskolans verksamhet som bygger på erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess användning. Inom förskolan kan portfolion vara en pärm som synliggör barnets lärande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik är ett arbetssätt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhållningssätt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lärande och utveckling. Portfoliometodiken utgår även från läroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskolläraresförhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet ochinflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endastutgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kringämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll iverksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger påobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

SammanfattningTitel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer viaInstagram och Pinterest.Examinationsdatum: 2014-01-07Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations ochinformation, 15 högskolepoäng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- ochkommunikationsvetenskap, 30 högskolepoäng (30 ECTS).Författare: Linda WängborgHandledare: Jonas JonssonExaminator: Christian ChristensenNyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering,kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, PinterestSyfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade användandet av fotobloggar, somInstagram och Pinterest, har påverkat GANT Swedens hantering av image och relationer.Teori: Den teoretiska modell som har använts under skrivandets gång är baserad på tidigareforskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering ochrelationshantering, där främst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Åke Larsson medflera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus.Metod: En kvalitativ metod har använts där en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarigKarolina Skande har genomförts och även intervjuer med två fokusgrupper, vilka tillsammansutgör min primära data. Sekundärdatan utgörs främst av information som har inhämtats frånGANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt.Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primära och sekundära datan där jaghar fått kunskap om GANT Swedens och deras målgruppers syner på hur fotobloggar somInstagram och Pinterest påverkar hanteringen av image och relationer hos GANT.Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragitmed ändrade förutsättningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har ändratform där de traditionella trendsättarna har fått ge plats åt potentiella kunders ökade inflytande.Idag tenderar kunderna att agera som säljare åt företagen vilket gör att kundrelationer blir alltviktigare inom imagehantering..

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers syn på samspel i förskolan, samt vilka arbetssätt pedagoger tillämpar för att främja samspel för barn som är utanför. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare samt en specialpedagog, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundläggande för barns lärande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssätt för att främja samspel för barn som är utanför, och de arbetssätt som pedagogerna förespråkar är tydligt färgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssätt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssätt som främjar samspel för barn som är utanför, där pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Arbetet är en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med många års erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna är, hur de hanterar dem,vilket stöd från kollegor och ledning de får och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det är en kvalitativ studie där enkätfrågor använts som insamlingsmetod. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning är? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik är ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krävs ett väl fungerande nervsystem som sänder signaler till hjärnan att vi ska utföra en viss rörelse.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lärare..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

Abstract Detta examensarbete är skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln på vårt arbete är Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn på rörelsens betydelse. Vi läser till förskollärare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap på Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger på två olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur använder pedagogerna sig av inne- och utemiljön på förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna är pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens påverkan på barns utveckling och lärande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnå strävansmålen i läroplanen när det gäller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter inom ämnet.