Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tänker om utvärdering av högläsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, språk- och identitetsutveckling. Högläsning är en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen får möjlighet att utvecklas inom dessa områden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på åtta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tänker om utvärdering av högläsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om högläsning.

Syftet med studien var att få insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mångkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frågeställningar studien utgick från var hur pedagogerna ser på området interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhållningssättet yttrar sig. Studien genomfördes och frågeställningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring området, samt att två kvalitativa gruppintervjuer utfördes i två arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mångkulturellt arbetssätt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket åt.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gå till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under inskolningen.

SammandragSyftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk.

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och gemenskap.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Studiens syfte är att analysera pedagogers syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och självkänsla påverkas vid inkludering. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna ser på stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar; Hur ser pedagogerna på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat på att pedagogernas syn på inkludering är tämligen samstämmig, och att denna inte anmärkningsvärt skiljer sig åt.

Syfte:Syftet med mitt arbete är att studera förskollärares syn på lekens betydelse i förskoleverksamhet samt deras syn på vilka förutsättningar för lek som finns i förskolan. I detta studerar jag också några förskollärares syn på förhållandet mellan fri och styrd lek i förskolans verksamhet. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer för att få så utförliga svar så möjligt på mina frågor. Mitt urval består av fyra utvalda pedagoger med olika lång erfarenheter av arbete i förskolan. Resultat: Efter gjorda intervjuer kan jag konstatera att de utvalda pedagogerna är medvetna om lekens betydelse för barnens utveckling och att de menar att det är viktigt att låta barn få stort utrymme för den fria leken.

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt Pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:? Vad innebär ledarskapet?? Vad är det som påverkar ledarskapet?? Hur kan man utveckla sig själv som ledare?? Vilken sorts ledare behöver barn idag?Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen används det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstå specialpedagogikens användning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen är involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers åtgärdsprogram. IUP ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot, vilka visat sig svåra att hantera.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

BakgrundVår bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgångspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVårt syfte är att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1-3 upplever att de bekräftar barn i olika situationer på ett lyckat respektive mindre lyckat sätt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt selfreport som redskap för vår datainsamling. Då pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgått från fenomenologin som ansats för vår studie.ResultatVårt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och på så sätt bekräftar barnen i deras verksamheter. Många pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekräfta barnen lyckat. Vi ser även att bekräftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade på grund av omständigheter.