I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen.

Konflikthantering i två grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i MellansverigeSyftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation..

Syftet med undersökningen är att undersöka pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar. Det har också studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lärandestilar. I litteraturgenomgången beskrivs olika lärandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som använts för att få fram resultatet har varit kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lärandestilar men våra resultat visar inte att pedagoger medvetet lägger upp sin undervisning utifrån dessa olika lärandestilar.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

The study´s main purpose is to examine how three educators who work with children ages 1-3  in three different preschools working with mathematics in preschool. I have used a qualitative research in the form of interviews to obtain educators perspectives on their working. The educator´s stories about their working methods are the most important findings and it turned out that the interviewed educators was working fairly similar in terms of mathematics learning with the youngest children  in preschool. They both schedule mathematics in various activities and work with it in everyday situations. Their different approaches can be divided into five different categories which are: planned theme work and experiences, body and play, interaction and conversation, environment and materials, visualize mathematics..

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området.

Vi omges sta?ndigt av ljus i va?r vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. A?ven under de gra? dagarna finns det ljus och dess na?rvaro a?r alltid da?r a?ven om den inte alltid a?r som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framfo?rallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk anva?nt ljuset i sitt skapande.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Vårt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse på olika förskolor. Vi utgick från en huvudfråga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehåll och utformning? Vi har också utgått från tre underfrågor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vår studie att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra frågeställningar. Inför analysen av vårt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mål med utomhusvistelse efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998 så har vi i vår kunskapsbakgrund använt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig på utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998.

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk.