Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse.Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter.

Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet..

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande: ? Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar? Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola.

Syftet med denna studie är att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de märker någon skillnad på barngrupper om de använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av elektronisk enkätundersökning. Verktyget som användes var google drive.Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stämmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori..

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lärande hos barnet. Den negativa stressen påverkar barnets utveckling och lärande negativt. Det kan visa sig på förskolan genom att barnet är trött, okoncentrerat, har magsmärtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete.

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur pedagoger ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta påverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien är att utröna pedagogers inställning till bildämnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att påvisa hur detta i förlängningen påverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fått genom framförallt intervjuer med förskollärare inom förskola och skola, samt enkäter. Mina frågeställningar lyder: Hur pedagogen ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser på sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt använder sig av det så kallade fria skapandet när de planerar och utför bildaktiviteter.

Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.Syfte:Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.Resultat:I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö.