Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på elevers, i årskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrån ett elevperspektiv. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda på elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjälp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i när vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier studera hur erfarenheter omsätts till förbättringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet så att rätt kvalitet kan uppnås.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjälp av textanalys och intervjuer jämförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbättring för att uppnå rätt kvalitet på förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsättningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rätt kvalitet men det finns brister i förutsättningarna för att systematiskt använda erfarenheter för att utvärdera, anpassa och förbättra kvaliteten på insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta är att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter från insats och förbandsverksamheten. Detta innebär också att behovet av anpassning och förbättringar inte kan identifieras baserat på ett brett underlag av erfarenheter från verksamheten underifrån. Kopplingen mellan förbättring av kvalitet och planering är otydlig vilket innebär att förändringar av förbandsspecifikationer och målsättningar inte är helt säkerställt när behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra.

Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger på lågstadiet arbetar med musik i språkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar när de brukar musik i språkutvecklande syfte samt varför de arbetar på detta sätt. Som metod använde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av två pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del använder liknande sätt att arbeta på utifrån kategorier jag konstruerat, men att dessa sätt kan skilja sig något åt.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

AbstraktTitel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StåhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

Den tid som patienter vårdas på sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta ställer samtidigt krav på sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors föreställningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vården. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på två medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj är och betraktar familjen både som en resurs och ett hinder.

Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever några specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer påtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda på hur barnen känner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har någon uppfattning om vad stress innebär och om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gått in djupare på var matsituationen samt av - och på klädningen inför utevistelsen på förskolan. En tydlig tendens är att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna även göra en hel del dokumentationer och planeringar.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Studiens syfte är att analysera pedagogers syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och självkänsla påverkas vid inkludering. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna ser på stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar; Hur ser pedagogerna på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat på att pedagogernas syn på inkludering är tämligen samstämmig, och att denna inte anmärkningsvärt skiljer sig åt.

Att vara barn till en förälder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebära ett svårt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos föräldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjälp.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

BakgrundVår bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgångspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVårt syfte är att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1-3 upplever att de bekräftar barn i olika situationer på ett lyckat respektive mindre lyckat sätt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt selfreport som redskap för vår datainsamling. Då pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgått från fenomenologin som ansats för vår studie.ResultatVårt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och på så sätt bekräftar barnen i deras verksamheter. Många pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekräfta barnen lyckat. Vi ser även att bekräftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade på grund av omständigheter.