Abstract Näslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard.

Föräldrar vill vara delaktiga i vården av sitt sjuka barn och de har rätt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvården där föräldrar upplevt att de inte tillåtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehållande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för föräldrars delaktighet i barnsjukvården. Kvalitativ innehållsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för föräldrars delaktighet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hälso- och sjukvårdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvården behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehåll och dess betydelse för föräldrars delaktighet..

En grundförutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet är ett mångtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebär således rätten till delaktighet i allt som rör den egna vården. I svensk sjukvård innebär det att all sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet åtgärder via lagar och förordningar har under senaste årtiondet vidtagits för att stärka patientens ställning i vården. Vilka faktorer påverkar då patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet i vården, oavsett kontext.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen.Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så.

Bakgrund: Patientens roll i vården har under det senaste decenniet förändrats. Dagens patienter är allt mer medvetna om rättigheterna som de har i vården. Alla människor har laglig rätt till information och delaktighet i beslutsfattandet som berör deras egen vård. Sjuksköterskans förhållningssätt är av betydelse för patientdelaktigheten. Forskning har visat att det fortfarande kvarstår brister i patientens rätt till delaktighet, det är därför viktigt att veta vad patienten upplever som delaktighet och hur sjuksköterskan kan främja detta.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

Denna uppsats syftar till att med hjälp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela Skånes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgång av vad tidigare forskning säger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem själva undersöka hur graden av delaktighet kan påverka upplevelsen av vård. Genom att fråga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgått att känslan av delaktighet är en viktig del för att skapa meningsfullhet, förståelse och skapa en ökad självkänsla i vården. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen är att vuxna ibland tenderar att glömma att även barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I såväl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgått att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Syfte: Syftet är att undersöka hur två pedagogers förhållningssätt påverkar förutsättningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgår studien från tre frågeställningar. Vad innebär det för dessa pedagoger att arbeta utifrån icdp:s förhållningssätt i sitt samspel med barnen? Hur går diskussionerna utifrån begreppen: förhållningssätt, förutsättningar och delaktighet vid planering och utvärdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsättningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt två djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de två pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle. Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/Omvårdnad - Eget arbete.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvärvad hjärnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvärvad hjärnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehållsanalys. Resultatet visade på en komplexitet när det gäller vad som kännetecknar delaktighet och vad som inverkar på delaktigheten i olika situationer. Detta formade två kategorier.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.