Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:? Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?? Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas.

När en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.

Syftet med arbetet var att utifrån ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhållningssätt kommer till uttryck under måltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollärarna såg på delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna såg måltiden som en social situation där barnen skulle ges möjlighet till återhämtning. Barnen förväntades även vara aktiva under måltiden, detta skulle enligt förskollärarna ske genom att barnen själva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.

Grunden för barns matematikkunskaper läggs redan i förskolan. Pedagogers inställning till ämnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlärningen. Lärarutbildningen lade stor vikt på pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lärande. Den här studiens syfte har varit att ta reda på vilken inställning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var även att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförståelse i förskolans verksamhet.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på barns krigs-och låtsasbråklekar. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn på barns krigs- och låtsasbråklekar. Förskollärare som ser på barns krigs- och låtsasbråklekar som vilka lekar som helst och som anser att de är på låtsas har en mer positiv syn på lekarna.

Abstract Syftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter, och hur de förhåller sig till detta. Undersökningen har utgått ifrån kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat två pedagoger och två specialpedagoger som har erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det är viktig att tidigt upptäcka elevernas läs-och skrivsvårigheter för att sätta in åtgärder. Undersökningen visar också att pedagogerna anpassar sig efter individen och elevens behov. För elever med läs-och skrivsvårigheter är det viktigt att arbeta på olika sätt och använda olika metoder och hjälpmedel..

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll.