SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhÀlsan befaras att inom kort försÀmras avsevÀrt. Skolan Àr den plats dÀr vi nÄr samtliga barn och kan skapa förÀndring. Skolan mÄste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hÀlsosam livsstil. Motorisk trÀning har betydelse för hur rustade barnen Àr för det vardagliga livet samt har stor inverkan pÄ barnens inlÀrningsförmÄga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger Àgnar Ät grovmotorisk trÀning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.

Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollÀrare och personal pÄ lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollÀrare och personal pÄ lekterapin kan hjÀlpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har Àven undersökt om det finns nÄgon handlingsplan pÄ förskolorna dÄ det gÀller arbetet med barn som Àr i sorg. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. NÀr barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar Àven att vuxna bör finnas dÀr för barnen som Àr i sorg.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sinnespreferenser (inlÀrningskanaler)pÄverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lÀrandesituation. Studien Àr gjord pÄ en förskola med barn i Äldrarna tre till fem Är. Vi genomförde en fallstudie och anvÀnde oss av metodtriangulering (observation, enkÀt och intervju). Informanterna Àr fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar pÄ att sinnespreferenser pÄverkar samspelet..

Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. VÄr metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhÄller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsÀttet ut kring dessa barn? De teoretiska utgÄngspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har anvÀnts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhÄllningssÀtt utgör ett gott bemötande.

ProblemomrÄdet vi har valt att undersöka och skriva om Àr vad förskollÀrare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur de bemöter de hÀr barnen. Vi har utgÄtt ifrÄn ett pedagogperspektiv nÀr vi har skrivit den hÀr uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet Àr att vi var nyfikna pÄ hur pedagogerna stÀllde sig till det ovan nÀmnda fenomenet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi hoppas Àven kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd ut i vÄrt yrkesliv..

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Studien beskriver och analyserar nÄgra pedagogers syn pÄ likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleÄldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med verksamma pedagoger. FrÄgestÀllningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild Àr svÄrare att upptÀcka Àn hos pojkar. Detta beror pÄ att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels Àr anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Studiens syfte var att fĂ„ en ökad förstĂ„else hur förskolans miljö och lĂ€rarnas arbets- och förhĂ„llningssĂ€tt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som anvĂ€nds vid arbetet med barn som har autism sĂ„ som t.ex. allmĂ€n daglig trĂ€ning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  anvĂ€ndes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  vĂ„ra  anteckningar. Fem förskollĂ€rare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det Ă€r  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssĂ€tt  med  barn som  har  autism  Ă€ven  kan  hjĂ€lpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskĂ„dlig miljö, smĂ„ barngrupper och bildschema vara nĂ„gra av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar pĂ„ att det krĂ€vs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  fÄ  ut  sÄ  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  Ă€r  i  förskolan. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r betydelsefull för att lĂ€rare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar Ă€ven att det finns en önskan frĂ„n lĂ€rarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lĂ€rare..

Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om sprÄkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som Àr mest lÀmpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska sprÄket pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet Àr att lyfta fram tvÄ pedagogers sÀtt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.