Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv nÀr det gÀller utomhusvistelse pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄge-stÀllningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för nÀr det gÀller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar stÀlls pedagoger inför nÀr det handlar om utomhusvistelse pÄ förskolan och hur pÄverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans lÀroplan pÄverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt? Vi har diskuterat utifrÄn begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, vÀrdegrund, sinnen och lÀroplan för förskolan, dÀr vi förhÄllit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lÀrande och reformpedagogik.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

The purpose of this study is to investigate what teachers in preschool thinks of play and how they use play to create learning. In my study I have proceeded from three questions which are: How do the teachers describe how the children learn through play? How do the teachers describe their participation in the childrenÂŽs play? How do the teachers describe what they do to involve learning in play? To examine my purpose and the questions at issue, qualitative interviews were done with three different teachers. The interviews were transcribed and analyzed and the result showed that teachersÂŽopinion and experiences of learning through play. The result shows that teachers belive that playing is very important and that it should be fun and joyful.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgÄr sorg. Vi vill genom detta arbete fÄ kunskap om hur pedagoger bör förhÄlla sig till barn som sörjer. Genom att utgÄ frÄn litteraturen som finns inom Àmnet och intervjuer med förskollÀrare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjÀlpa dem. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. DÄ barn inte har den verbala förmÄgan att utrycka sin sorg kan de istÀllet göra det genom att till exempel leka och rita.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin Äldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger pÄ förskolor med Äldersblandat samt Äldershomogent arbetssÀtt. Dessa delar sammanstÀlldes och jÀmfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med Äldersblandade barngrupper Àr mer missnöjda med sitt arbetssÀtt Àn de med Äldershomogent arbetssÀtt. Vi har kunnat se ett samband mellan pÄverkan pÄ sin arbetssituation och hur nöjd man Àr med denna.

BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Barn har olika förutsÀttningar och behov vid matematikinlÀrning och lÀroplanerna föresprÄkar att barns nyfikenhet och begynnande förstÄelse av matematik ska stimuleras. Skolverket (2003) poÀngterar att matematiken Àr ett Àmne som Àr viktigt, det anvÀnds som tankeinstrument och verktyg i mÄnga situationer. Syftet med studien Àr att undersöka om rörelseaktiviteter anvÀnds vid matematikinlÀrning, pÄ vilket sÀtt och i vilka situationer samt fÄ vetskap om olika effekter. Studien visar pedagogernas syn pÄ hur rörelseaktiviteter kan vara ett verktyg vid matematikinlÀrning samt vad litteraturen belyser i detta Àmne. Med hjÀlp av enkÀter och semistrukturerade intervjuer har det undersökts hur och i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan och i skolan anvÀnder sig av rörelseaktiviteter som ett verktyg vid matematikinlÀrning.

Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.