Tidigare forskning Àr inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre eller sÀmre Àn index. DÄ hÀnsyn inte tas till olika nivÄer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning Àr en förlustaffÀr för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mÄtt pÄ aktivitet, aktivitetsgrad, som utgÄr frÄn de ÄtgÀrder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mÀngden och storleken pÄ förÀndringar i portföljsammansÀttningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska smÄbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en lÄg aktivitetsgrad.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjÀlp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver lÀroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr ta reda pÄ pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför pedagoger anvÀnder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen anvÀnder vi oss av kvantitativ enkÀt. EnkÀterna besvarades av 70 pedagoger pÄ 9 förskolor.RESULTAT: Av de pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 pedagoger en positiv instÀllning och anvÀnde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen pÄ förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de anvÀnder sig av och varför de anvÀnder sig av rörelseaktiviteter..

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Syfte med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lÀrare och barn tar sig i uttryck. Vad som framtrÀder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lÀrare. Studien genomfördes med hjÀlp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lÀrare och barn visade sig pÄ olika sÀtt, och resultatet visar pÄ hur samspelet kan bidra med att barn och lÀrare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig Ät utifrÄn de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer som har gjorts pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde lÄg huvudfokus pÄ pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde Àven anteckningar.

MÄnga barn lider i det tysta av oro och Ängest. En del barn har fobier och rÀdslor som de kan ha svÄrt att sÀtta ord pÄ. Deras rÀdslor kan ibland avlÀsas i deras kroppssprÄk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vÀgledning och hjÀlp av t.ex. förÀldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet Àr att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och Ängest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och Ängest.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. VĂ„rt syfte med denna undersökning Ă€r att verksamma förskollĂ€rare ska fĂ„ större förstĂ„else samt ökad kunskap varför kan det vara sĂ„ att vissa barn inte tycks leka?Studien innehĂ„ller tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som kĂ€nns relevanta nĂ€r det kommer till barn som inte leker. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollĂ€rarna för att stötta och utveckla dessa barn dĂ„ leken tycks vara viktig för barns lĂ€rande.För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor sĂ„ har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollĂ€rare, studien har Ă€ven innehĂ„llit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till sjĂ€lva förskollĂ€rarna att hjĂ€lpa dessa barn som hade svĂ„rt med leken.Resultatet pekar pĂ„ pĂ„ att tryggheten Ă€r en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollĂ€rarnas engagemang och intresse Ă€r av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

År 2010 vrĂ€ktes 632 barn, Ă„r 2011 vrĂ€ktes 633 barn och Ă„r 2012 vrĂ€ktes 569 barn. Regeringen har satt upp mĂ„l om att inga barn ska vrĂ€kas och i barnkonventionen stipuleras barns rĂ€tt till bostad. Trots detta vrĂ€ks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rĂ€tt till bostad, med fokus pĂ„ vrĂ€kningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frĂ„ga om barn kan anses ha en rĂ€tt till ett hem. Jag har Ă€ven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gĂ€ller barns möjlighet att fĂ„ bo kvar i sitt hem vid en vrĂ€kningssituation.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning dÀrefter. Syftet med denna undersökning Àr att vinna en ökad förstÄelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat pedagoger i bÄde förskola och skola, dÀr de, ur sin egen synvinkel, fÄtt rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgÄngspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av bÄde förskollÀrare och grundskollÀrare anser sig anvÀnda den berÀttande utgÄngspunkten allra mest.