Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i vÀrdegrundsarbete kring jÀmstÀlldhet och genus. Jag ville ta reda pÄ om det fanns skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som anvÀnds av förskollÀrare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville Àven studera om pedagogers arbete kring genus och jÀmstÀlldhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes pÄ fyra förskolor; tvÄ som lÄg i homogena omrÄden och tvÄ som befann sig i mÄngkulturella omrÄden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhÀllets struktur i södra Sveriges stÀder bestÀmde jag mig för att förskolorna skulle ligga i omrÄden dÀr majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i omrÄden dÀr de flesta invÄnarna har invandrarrötter.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jÀmstÀlldhet och genus. Pedagogens uppdrag genom lÀroplanen Àr att lÄta varje barn utvecklas utan begrÀnsningar frÄn stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast Àr barnen sjÀlva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn pÄ barnens lek och lÀrande.Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras Älder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fÄtt resonera kring frÄgor rörande genus och jÀmstÀlldhet, i samhÀllet i stort men ocksÄ i deras vardagliga arbete med barnen.

VÄr uppsats handlar om huruvida empati Àr medfödd eller ej? Hur kan man som pedagog pÄverka utvecklingen av barns empati? Syftet med vÄrt arbete var att undersöka i vilken utstrÀckning dagens professionella pedagoger anvÀnder sig av olika metoder för att pÄverka barns empatiska utveckling. Vi ville Àven vÀcka pedagogers medvetenhet angÄende barns empatiska utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som kompletterades med litterarturstudier. Vi intervjuade pedagoger inom skola och barnomsorg.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv pÄ den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger vilka arbetar pÄ en och samma förskola pÄ en mindre ort i södra Sverige.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jÀmföra pedagogers avsikter i sin sprÄkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var Àven att med denna jÀmförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolÄr 4-6, genomförts. DÄ bÄde observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tÀnker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhÄller sig ovanstÄende tvÄ frÄgestÀllningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade pÄ relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrÄn dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrÄn viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gÀller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sÄgs dock mÄnga gÄnger uppmuntra, uppmana och pÄminna barnen att Àta av maten samt hade rÀtt att förÀndra placeringar de inte fann lÀmpliga.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrÄn dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrÄn viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gÀller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sÄgs dock mÄnga gÄnger uppmuntra, uppmana och pÄminna barnen att Àta av maten samt hade rÀtt att förÀndra placeringar de inte fann lÀmpliga.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och jÀmföra DjÀvulens funktion i dagens mest lÀttillgÀngliga och populÀra mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av DjÀvulen uppstÄtt med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt Äterfinns i dagens mediasamhÀlle, med inriktning pÄ filmerna Terror pÄ Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar pÄ att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djÀvulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen Äterfinns denne i diverse film, böcker och serier..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Bakgrund: DÄ barngrupperna tenderar att bli allt större i samma smÄ lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, mÄnga förskolor tillbringar pÄ grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen pÄverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön Àr utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsÀtter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning pÄ huruvida gÄrdens utformning pÄverkar pedagogernas arbete och har dÀrför valt att fokusera pÄ detta omrÄde.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskolegÄrdens utformning pÄverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.